Bild- eget papper

I detta inlägg berörs följande kursmål:

•  redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

        

Att tillverka eget papper är enklare än vad en kan tro!

Du behöver:

En rymlig balja 

En screentrycksram/ram för papperstillverkning
Vatten
                              Gamla dagstidningar
                              En handmixer eller blender

Gör såhär:

1. Fyll baljan till hälften med vatten.

2. Riv tidningspappret till små bitar, lägg dessa i baljan med vattnet.

3. Mixa ihop till önskvärt slät pappersmassa, är massan för lös river du mer pappersbitar, lägger i och mixar ihop tills önskvärd tjocklek nås.

4. Ta fram din ram, för ner den i massan. Se till att ovansidan är täckt med massa och för sedan upp ramen vågrätt. Låt ramen droppa av överflödigt vatten genom att luta den lite.

5. Ta fram en tidning, lägg ovanpå ramen, vänd så att tidningen hamnar neråt, lägg på plan yta.

6.Hämta papper och torka sidan som ligger uppåt för att få massan torrare och få den att släppa ramen.

7. Lyft bort ramen, lägg tidningen med ditt färdiga  på ett säkert ställe för torkning!

Är det här för svårt för förskolan? Nej!

Detta är en process som är enkel, men något tidskrävande. Den är miljövänlig då du skapar eget papper och återanvänder gammalt papper. Ännu roligare är det ju för barnen då de får en förståelse för hur processen går till när en skapar papper. Kanske leder den förståelsen till ett miljötänk där barnen använder papper mer omtänksamt?

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap."(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 10)

Läroplanen tar upp att vi ska få barnen tänka på ett sätt där de har förståelse för att samhälle och natur påverkar varandra. Papperstillverkning kan användas som en del i ett större arbete där man fokuserar på hållbar utveckling.

Bilderboken leker

Bilderbok där text skapats utefter bilderna.

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

Vad gör vi fel när vi läser bilderböcker för barnen? Enligt Eva Wahlström1 är felen ett flertal som artar sig i att vi inte riktigt vet vad vi ska hantera bilderboken för som medie. Bilderboken är svår att definiera eftersom den ser ut som en bok, men utan bilderna är den ofta svår att förstå. Detta gör att boken egentligen skall betraktas mer som en film. Med detta sagt är det inte så svårt att räkna ut det första felet många gör. Det första felet handlar nämligen om att vi läser bilderböcker för allt för många barn samtidigt. I en bilderbok samverkar text och bild på ett sätt som ibland gör det svårt att förstå det ena utan det andra. När alla barn inte har en möjlighet att se bilderna samtidigt som de hör texten försvinner alltså en hel del av förståelsen. För att testa på en variant av hur svårt det kan vara att förstå när man antingen bara hör texten eller ser bilderna fick vi själva prova på att skriva egen text till färdiga bilder i böcker (se bild). Något som vi också ofta gör fel är att vi läser då barnen är trötta. När barnen är pigga och nyfikna lär de sig mest. Skulle vi välja bättre tillfällen på dagen då vi läser skapas en större förståelse för texten och vi kan diskutera boken tillsammans med barnen. 

Om vi börjar läsa med eftertanke och är medvetna om hur vi ska läsa för barnen optimerar vi deras lärande. Det krävs så lite för att läsningen skall ge så mycket mer!

Vfu- fortsättning didaktiskt material

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Efter två veckor i förskoleklassen har vi kommit igång ordentligt med det didaktiska materialet som engagerar både min handledare, mig och barnen. Barnen har allt eftersom de kommit igång och förstått hur de skall göra för att sy blivit sporrade av varandra. Det verkar som att de flesta barnen har förstått hur de skall sy och allt eftersom de sytt har de även lärt sig byta och fästa tråd. De tar gärna hjälp av varandra och det märks att barnen tar mer tid för att lösa problem som uppstår själva innan de ber om hjälp. Jag märker att arbetet med detta material är tidskrävande och kommer att  behöva all tid som går att knycka från den kvarvarande veckan för att barnen ska få en chans att hinna bli färdiga. Vad som oroar mig är att de barn som inte hunnit lika långt som de andra inte ska hinna färdigt och att de därmed möjligtvis kommer att känna sig sämre än de som hunnit klart. Jag hoppas att min handledare hjälper dessa barn med färdigställningen om jag inte hinner innan jag slutar på fredag. Med tanke på att VFU-perioden är begränsad tror jag inte att jag kommer hamna i denna situation när jag väl är ute och arbetar, men man ska aldrig säga aldrig. Eftersom jag innan VFU-perioden hade svårt att tänka ut vad jag skulle ha för didaktiskt material då min klass inte hade något tema och jag aldrig varit i en förskoleklass tidigare tycker jag trots tidsbristen att materialet funkat bra. Det märks att barnen lärt sig något nytt och att de är stolta över vad de åstadkommit. 

Här nedan kan ni se de lådor som är färdiga.

 

VFU- introduktion av didaktiskt material

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Idag var andra dagen på VFU:n och jag började introducera mitt didaktiska material. Jag och barnen ska skapa var sin kortlåda med hjälp av langettstygn. Tanken är att det ska kopplas ihop med deras matematik. Just nu håller de på med geometriska former. Eftersom att kortlådan består av rektanglar och kvadrater får vi in de begreppen och barnen får även träna samarbete och problemlösning när de tar hjälp av varandra då de kört fast. Under arbetets gång förs dialoger mellan barnen där begrepp som berör både matematik och slöjd kommer upp som även dessa är problemlösande.

Läroplanen beskriver uppdraget inom matematiken på följande sätt:

"Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser."

(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s. 63) 

När jag först introducerade materialet för barnen tyckte de att det såg svårt ut, men när de väl kommit igång tyckte de flesta det var roligt. De barn som hade lite svårare för sig fick sy lättare stygn för att de skulle bibehålla intresset. Förskoleklassen jag är i är ganska stor. Jag hade därför inte tänkt att göra dessa lådor med alla barn, utan med de barn vars ansvarslärare är min handledare vilket är en av tre grupper. De barn som inte var med visade dock intresse för arbetet och blev så sugna på att få göra detta att nästan hela dagen fortsatte med att jag introducerade materialet för dem också. Slutsatserna jag gör av denna dag är att barnen verkar tycka om uppgiften och att den är precis lagom utmanande för de flesta, men ändå kan förenklas för de som behöver det.