tisdag 30 september 2014

Flerspråkighet i förskolan

Detta inlägg berör följande kursmål:

  • redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål


I dagens samhälle är mångkultur ett stort faktum vilket gör att det också är något vi måste arbeta med i förskolan. Emma1 pratade om att det är så många som 20% av befolkningen i Sverige som är födda eller har föräldrar som är födda i ett annat land än Sverige. Förskolan är ett ställe som ska stötta och hjälpa alla barn att utvecklas till de bästa barn och så småningom de bästa vuxna de kan bli. Vi är ett startskott och lägger grunden för hur barnen klarar sig under skoltiden. Att komma till ett nytt land är en stor omställning och därför gäller det att vi ger dessa barn lite extra tid och omsorg. Vi kan aldrig fullständigt förstå vad ett barn och barnets föräldrar gått igenom, vilket gör att det är extra viktigt att se till att skapa en trygg och strukturerad miljö för barnet. När barnet känner trygghet och struktur är det större chans att språket utvecklas eftersom att strukturerade aktiviteter tar bort tankeaktiviteten från vad som kan tänkas hänt tidigare i livet. Förskolan ska inte bara hjälpa barn att lära sig svenska, utan också hjälpa barnen att utveckla deras förstaspråk. 

Under föreläsningen/workshopen Emma höll i fick vi hjälpas åt att spåna idéer om hur vi som pedagoger kan hjälpa till med språkutvecklingen för barn med dålig progression och utvecklingen  av andraspråkstalares första språk. Här kommer några förslag:
  • Google translate, inte hundra korrekt varje gång, men ändå ett bra stöd.
  • Böcker på barnens förstaspråk som får lånas hem och finns på svenska i förskolan.
  • Ömsesidigt lärande, dvs, att vi lär fraser och ord av barnen likväl som att vi lär barnen.
  • Veckans ord, ett eller flera ord som uppmärksammas på de representerade språken i barngruppen.
  • Tecken som stöd.





Boktips för kompetensutveckling.

söndag 28 september 2014

Textil, ull

Ull, vilket fantastiskt material! 

Detta inlägg berör följande kursmål:
  • redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
  • utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Vi har haft fått arbeta en heldag med ull där vi fick i uppdrag att göra en sagoinspirerad väggbonad. Mina tidigare erfarenheter av ull är begränsade till ett enda tillfälle under utbildningen vilket gör att materialet är ganska nytt för mig. När man arbetar med ull behöver man ha tillgång till vatten, lite såpa, en handduk och ett utrymme där det är okej att man blöter ner. Beroende på vad man ska göra kan man också behöva plast, bubbelplast, skumgummi och några tovnålar.

En enkel aktivitet man kan göra med barnen är att tillverka egna sittunderlägg att ta med till skogen. Eftersom att ull inte är särskilt krävande kan alla barn vara med vid någon del av processen. Är inte sittdynor lockande kan man göra sulor till skorna genom att tillverka en bottenplatta, rita ut konturer efter barnens fötter och klippa ut.

Positivt med ull:

  • Det enda material som håller värmen trots att det är blött.
  • Det brinner inte.
  • Det är kallt på sommaren och varmt på vintern.
  • Det är lätt att arbeta med.


Här ser ni vår process, vår färdiga bild och de andra gruppernas fina bilder. Ser ni vilka böcker/sagor vi är inspirerade av?

Vad lär sig barnen genom att arbeta med ull?

Svenska: Samtal under processen leder till ökat ordförråd, nya begrepp dyker upp.

Matte: Former, lägesord, mätning, volym, vikt, problemlösning.

Vad säger våra styrdokument?

"Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer, överväga olika lösningar, framställa föremål och värdera resultat. På så sätt ska undervisningen bidra till
att väcka elevernas nyfikenhet att utforska och experimentera med olika material och
att ta sig an utmaningar på ett kreativt sätt."
(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, lgr 11, s.213)


"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, /.../utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra/.../utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 ss. 9-10)

torsdag 25 september 2014

Bild-första tillfället

I detta inlägg berörs följande kursmål:

  •  redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser


Under dagens pass har vi fått experimentera med olika material och färger för att få en bättre materialkännedom. Våra arbeten skulle vara abstrakta, vilket jag antar berodde på att vikten av vårt fokus under dagen inte skulle läggas på själva slutprodukten utan på processen. På morgonen möttes vi av ett bord de flesta ordningsamma smutsrädda personer aldrig skulle låta barn komma i närheten av. Där fanns olika sorters papper, aluminiumfolie, tyg, kol, blyerts, akvarell i flytande form, akvarellpennor, akvarellkritor, akrylfärger, lim och så vidare. Det fanns i princip allt material du kan tänkas behöva för att få utlopp för din kreativitet.

Mats presenterar de olika materialen vi har tillgång till.

Konkreta och abstrakta bilder

Mats1 tog under introduktionen upp skillnaden mellan en konkret och en abstrakt bild där den konkreta bilden föreställer något medan den abstrakta istället består av färger och former, ljus och mörker. Han menade att den abstrakta bilden är bättre att arbeta med tillsammans med barn eftersom abstraktion inte lägger barnets energi på att bilden ska föreställa något. Jag tror absolut att vi arbetar för lite med abstrakt konst tillsammans med barnen och att vi hämmar deras kreativitet genom att inte låta barnen arbeta mer fritt med skapande.



 Till vänster: Flytande akvarell på ett sammetsbeklätt papper. Till höger: Fingerfärg med och utan sand.

Under dagen fick vi våra abstrakta bilder kopierade för att sedan prova oss fram till olika mönster. Detta var något de flesta av oss uppskattade. Jag uppskattade det eftersom det fanns så många olika möjligheter och det blev estetiskt tilltalande. Det mest intressanta under dagen var att trots tydliga instruktioner på papper som beskrev vad vi skulle göra kändes jag mig aldrig begränsad i mitt skapande, utan jag befann mig i ett konstant flow. Jag tror det är viktigt att vi tänker efter hur vi presenterar olika aktiviteter för barnen så att vi inspirerar snarare än begränsar, att vi gör ramarna lite större än vi är bekväma med för att se vad som händer.


Mönster under konstruktion. 

1Mats Andersson, workshop den 25 september 2014.


torsdag 11 september 2014

Navet



Tillsammans med fyrtiotalet pedagogstudenter har jag idag utforskat det underbart inspirerande Navet. För de som inte vet vad navet är kan man möjligtvis kalla det för ett upplevelsecentrum som är uppbyggt för barn från förskola till övre delen av högstadiet. 

Miljöerna på navet bjuder direkt in till utforskning och är väl genomtänkta. På bilderna nedan ser ni förhoppningsvis lite av vad jag menar.



Rummen är uppdelade efter tema. Det finns ett rum för kroppen, ett med vattenlek, en del för återvinning, ett matterum och säkert fler rum som försvunnit ur huvudet. Utformningen av rummet gör att allt är lättillgängligt för barnen och de flesta sinnerna är involverade i varje rum.

Förmiddagen bestod av till största delen av en rundvandring medan eftermiddagen bestod av hållbar utveckling. Eftermiddagen började med en föreläsning där det nämndes fakta om vad vi gör med vår jord och hur vårt samhälle påverkas negativt av köpkulturen när det egentligen finnns så mycket som kan återvinnas och återanvändas. 

Visste du att man aldrig ska värma välling direkt i nappflaskan? 
När plasten hettas upp frigörs nämligen ämnen som inte alls är bra för barnen att få i sig. Det är heller inte bra att använda gamla nappflaskor eftersom det finns en möjlighet att de är behandlade med flamskyddsmedel, med det vill jag säga att det finns undantag från vad man bör återanvända.

Efter föreläsningen fick vi i uppgift att skapa konst av sådant som annars brukar slängas. Resultatet av vårt skapande kan ni se här nedan. Vill du ha inspiration till att skapa konst av återvinningsbart material rekommenderar jag att ni googlar på sustainable art <----eller klicka här.

/peace


måndag 8 september 2014

En början

Idag började skolan och med den även uppdraget att dokumentera kommande termin i form av en blogg. Mina förhoppningar är att denna blogg kommer hjälpa mig få en djupare förståelse för vad vi sysslar med och ser det som ett bra sett att synliggöra mitt eget lärande och även dela med mig av pedagogik och reflektioner till omvärlden. Kommande termin är inriktad på estetik med inslag av matematik och språk. Jag har gymnasieutbildning inom bild och form, så jag känner på mig att detta kommer bli ett kalasbra halvår!