Matematik i förskolan

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

Det känns som om jag alltid skriver att våra föreläsningar är så bra och intressanta, men denna terminen har det mesta varit väldigt inspirerande och skapat idéer hos mig. Kanske kan det vara för att jag ser slutet av utbildningen och känner att det inte är mycket kvar, eller så handlar det om att det helt enkelt är en intressant, men intensiv termin. Hur det än kommer sig att vi haft så bra föreläsningar har vi haft ännu en inspirerande föreläsning som denna gång bjöd på många praktiska exempel på hur man kan arbeta med matematik i förskolan. 

Carina Mattsson1 började med att påpeka att vi kan arbeta med matematik både inne och ute på ungefär samma sätt. Hon menade att det som skiljer matten utomhus från den som är inomhus egentligen bara handlar om den fysiska miljön. Med fantasi kan man arbeta inom alla områden i läroplanen både inom- och utomhus. 

Något som är viktigt inom matematiken är att utveckla det entreprenöriella lärandet, alltså att få barnen att fundera ut lösningar på problem själva. Genom detta tränas barnens kreativitet och problemlösningsförmåga. När man övar upp problemlösningen kan ett sätt vara att man som pedagog ställer frågor som leder till att barnen börjar fundera. Carina tog upp ett bra exempel där ett barn målar en teckning av ett hus, men har utelämnat detaljer så som en dörr. Som pedagog kan man då kontra med följande: Åh! Jag vill så gärna komma och hälsa på dig, undra vart jag ska komma in? Barnet får då själv tänka ut hur pedagogen kan komma in och på så sätt öva upp sin problemlösningsförmåga. 

Carina hade med sig massor av material vi fick prova på. Bland detta material fanns en äppelskalare. Något så enkelt som en äppelskalare erbjuder mycket matematik. Man kan fråga sig själv hur långt ett äppelskal kan bli, hur många personer som kan dela på äpplet, hur många man kan vara för att hantera äppelskalaren, hur många varv man måste veva för att hela äpplet ska vara skalat och så vidare.

Carina hade även med sig en röstningsanordning som kan användas för att få in demokratin i förskolan. Genom att låta barnen välja ett alternativ som symboliseras med en färg på en kula som sedan släpps ner i respektive rör blir resultatet lättöverskådligt i form av att ett stapeldiagram bildas. Hon tipsade även om att man kan använda kulorna och istället lägga alla färger i samma kärl, för att sedan trä dem på ett snöre. När man knyter ihop detta snöre kan man bilda en ring och på så sätt får man ett lika lättöverskådligt resultat, fast i form av ett cirkeldiagram.

1Carina Mattsson föreläsning/workshop den 17 oktober, högskolan i Borås.