Textilmuseet i Borås

I detta inlägg berörs följande kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Vi har fått en heldag på textilmuseet i Borås. Vi har ju den förmånen att textilmuseet ligger i en av högskolans hus vilket gör färdvägen dit är två minuter till fots. Textilmuseet är relativt nyöppnat eftersom det öppnades i samband med att textilhögskolan öppnades. Museet har tidigare legat på ett annat ställe. Redan ingången till museet är inbjudande och bjuder in till glädje. Vi fick en genomgång av den nuvarande utställningen som ännu var under konstruktion. Till skillnad från andra museum känns miljön tillåtande och inbjudande. Här inne får man röra det mesta. Att känna på tygerna skapar en extra dimension och förståelse för materialet och hantverket i och med att man får in ett extra sinne.

I museet finns även en avdelning med maskiner som varit med vid textilfabriker från 1900-talet. De flesta av dessa maskiner kan personal starta upp och med det visa hur det kunde gå till i en textilfabrik från 1900-talet. Dessa maskiner var stora och jag kan tänka mig att de lockar många barn om man kommer dit tillsammans med en barngrupp. Museet är förövrigt gratis för barn, oss studenter och alla under 25 år. Se mer på deras hemsida: http://textilmuseet.se/

Skadedjur tillverkat av gamla slipsar.

På övervåningen har textilmuseet en stor garderob med massor av kläder från 1900-talet som får provas. Garderoben är inspirerande och bjuder in till rollek, samspel, skratt och kreativitet. Hade klassen haft längre tid i denna garderob vet jag inte hur det hade slutat. Med tanke på hur kreativa vissa av mina kurskamrater var kan jag tänka mig att garderoben är en givande plats för barnen.

Vi fick även en föreläsning som utmynnade i en skapandeuppgift. Genom att introducera oss för de olika skadedjur man kan möta och måste se upp med på ett museum där det mesta består av textilier fick vi inspireras till att tillverka dessa. Vi fick en stor tillgång till material som bland annat inkluderade, gamla slipsar, nål, tråd, pärlor, hönsnät och stoppning. Genom detta skapade vi massa små skadedjur. Uppgiften kändes inte styrd trots att vi visste vad som väntades av oss. Denna dagen satte igång min tankeverksamhet gällande det didaktiska materialet som är ett material vi ska skapa och använda oss av under vfu:n.

Vävning med sidenband.

Andra omgången på textilmuseet fick vi prova på att väva och gestalta sagor med de kläder som fanns i garderoben. Vävningen var nyttig på det viset att vi fick mer materialkännedom genom att prova på vilka material som passade bra, respektive mindre bra att använda för att väva. Genom detta blir det lättare att välja vilka material man ska duka fram om man ska presentera vävning för barnen.

När vi sedan fick uppdraget att gestalta en saga/dikt/sång tillsammans med kläderna från 1900-tals garderoben insåg jag hur stor betydelse det har för gestaltningen att man använder sig av någon form av kostym. Genom att klä sig passande under en dramatisering blir det lättare för publiken att leva sig in i de olika rollerna.