Matematik i förskolan

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

Det känns som om jag alltid skriver att våra föreläsningar är så bra och intressanta, men denna terminen har det mesta varit väldigt inspirerande och skapat idéer hos mig. Kanske kan det vara för att jag ser slutet av utbildningen och känner att det inte är mycket kvar, eller så handlar det om att det helt enkelt är en intressant, men intensiv termin. Hur det än kommer sig att vi haft så bra föreläsningar har vi haft ännu en inspirerande föreläsning som denna gång bjöd på många praktiska exempel på hur man kan arbeta med matematik i förskolan. 

Carina Mattsson1 började med att påpeka att vi kan arbeta med matematik både inne och ute på ungefär samma sätt. Hon menade att det som skiljer matten utomhus från den som är inomhus egentligen bara handlar om den fysiska miljön. Med fantasi kan man arbeta inom alla områden i läroplanen både inom- och utomhus. 

Något som är viktigt inom matematiken är att utveckla det entreprenöriella lärandet, alltså att få barnen att fundera ut lösningar på problem själva. Genom detta tränas barnens kreativitet och problemlösningsförmåga. När man övar upp problemlösningen kan ett sätt vara att man som pedagog ställer frågor som leder till att barnen börjar fundera. Carina tog upp ett bra exempel där ett barn målar en teckning av ett hus, men har utelämnat detaljer så som en dörr. Som pedagog kan man då kontra med följande: Åh! Jag vill så gärna komma och hälsa på dig, undra vart jag ska komma in? Barnet får då själv tänka ut hur pedagogen kan komma in och på så sätt öva upp sin problemlösningsförmåga. 

Carina hade med sig massor av material vi fick prova på. Bland detta material fanns en äppelskalare. Något så enkelt som en äppelskalare erbjuder mycket matematik. Man kan fråga sig själv hur långt ett äppelskal kan bli, hur många personer som kan dela på äpplet, hur många man kan vara för att hantera äppelskalaren, hur många varv man måste veva för att hela äpplet ska vara skalat och så vidare.

Carina hade även med sig en röstningsanordning som kan användas för att få in demokratin i förskolan. Genom att låta barnen välja ett alternativ som symboliseras med en färg på en kula som sedan släpps ner i respektive rör blir resultatet lättöverskådligt i form av att ett stapeldiagram bildas. Hon tipsade även om att man kan använda kulorna och istället lägga alla färger i samma kärl, för att sedan trä dem på ett snöre. När man knyter ihop detta snöre kan man bilda en ring och på så sätt får man ett lika lättöverskådligt resultat, fast i form av ett cirkeldiagram.

Estetiska lärprocesser

I detta inlägg berörs följande kursmål:

•  redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Vi började dagen med en presentation av estetiska lärprocesser och hur man ska tänka kring dessa. Marie Bendroth Karlsson1 tog bland annat upp att det finns olika sätt att lära genom medier, nämligen medieneutralt eller mediespecifikt. Det medieneutrala handlar om att man sätter konsten eller mediet i sig ur fokus och istället lär sig tillsammans med eller genom konsten. Det är alltså ett tillvägagångssätt för att lära sig något annat. Det mediespecifika handlar istället om att man lär sig något som är specifikt för mediet. Inom bild kan det till exempel handla om att man lär sig om en viss konstnär. Det mediespecifika lärandet är alltså ett lärande som sker inom själva ämnet.

Senare under passet träffades vi i textilhögskolan där vi delades upp i våra studiegrupper för att sedan bli ivägskickade till ett utvalt konstverk. Vår uppgift handlade om att vi tyst, var och en, skulle betrakta konstverket i fem minuter och samtidigt skriva ner tio associationer vi fick vid betraktandet. Dessa associationer skulle vi sedan dela med varandra för att reflektera över hur lika eller olika vi tänkte och sammanfatta vår gemensamma tankegång. Vårt konstverk syns på bilden till vänster. Förvånansvärt var det när vi upptäckte att vi hade fått ganska lika uppfattningar om vårt konstverk. De flesta associerade henne med något från sagan, mystik och en del tyckte hon var läskig. Jag reflekterar över att materialet betyder mycket i hur man uppfattar ett objekt. Hade denna skulptur varit i gips hade vi förmodligen fått andra associationer. När den nu istället är gjuten i mässing (jag är inte helt säker, men det är vad det ser ut som) blir intrycket mer mörkt och mystiskt. I förskolan tror jag det är viktigt att vi tänker på vad olika material ger för signaler så att vi är medvetna om vad vi vill förmedla och vad vi vill att barnen ska lära sig. 

När vi sammanfattat våra tankar i grupp sattes vi ihop med en eller två andra grupper för att se vilka kopplingar det fanns mellan våra skulpturer. Diskussioner skapades och många tankar sattes i rullning. Om man arbetar på det här sättet i förskolan tror jag att det skulle bli intressanta diskussioner som kanske så småningom kan utvecklas till att man tillsammans skapar en saga där reflektionerna kommer till användning.

Ska man se till läroplanen säger den följande om uppgiften. 

"Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner."
(Lgr11, s. 20)

Jag tycker man ser tydligt att detta blir ett arbetssätt där man analyserar skulpturens uttryck. Jag tycker att skulptur hör samman med bild eftersom att det egentligen handlar om en tredimensionell bild.

Här nedan syns två av de andra gruppernas skulpturer. 

Textilmuseet i Borås

I detta inlägg berörs följande kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Vi har fått en heldag på textilmuseet i Borås. Vi har ju den förmånen att textilmuseet ligger i en av högskolans hus vilket gör färdvägen dit är två minuter till fots. Textilmuseet är relativt nyöppnat eftersom det öppnades i samband med att textilhögskolan öppnades. Museet har tidigare legat på ett annat ställe. Redan ingången till museet är inbjudande och bjuder in till glädje. Vi fick en genomgång av den nuvarande utställningen som ännu var under konstruktion. Till skillnad från andra museum känns miljön tillåtande och inbjudande. Här inne får man röra det mesta. Att känna på tygerna skapar en extra dimension och förståelse för materialet och hantverket i och med att man får in ett extra sinne.

I museet finns även en avdelning med maskiner som varit med vid textilfabriker från 1900-talet. De flesta av dessa maskiner kan personal starta upp och med det visa hur det kunde gå till i en textilfabrik från 1900-talet. Dessa maskiner var stora och jag kan tänka mig att de lockar många barn om man kommer dit tillsammans med en barngrupp. Museet är förövrigt gratis för barn, oss studenter och alla under 25 år. Se mer på deras hemsida: http://textilmuseet.se/

Skadedjur tillverkat av gamla slipsar.

På övervåningen har textilmuseet en stor garderob med massor av kläder från 1900-talet som får provas. Garderoben är inspirerande och bjuder in till rollek, samspel, skratt och kreativitet. Hade klassen haft längre tid i denna garderob vet jag inte hur det hade slutat. Med tanke på hur kreativa vissa av mina kurskamrater var kan jag tänka mig att garderoben är en givande plats för barnen.

Vi fick även en föreläsning som utmynnade i en skapandeuppgift. Genom att introducera oss för de olika skadedjur man kan möta och måste se upp med på ett museum där det mesta består av textilier fick vi inspireras till att tillverka dessa. Vi fick en stor tillgång till material som bland annat inkluderade, gamla slipsar, nål, tråd, pärlor, hönsnät och stoppning. Genom detta skapade vi massa små skadedjur. Uppgiften kändes inte styrd trots att vi visste vad som väntades av oss. Denna dagen satte igång min tankeverksamhet gällande det didaktiska materialet som är ett material vi ska skapa och använda oss av under vfu:n.

Drama

I detta inlägg berörs följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Drama är något som är användbart i förskolan. Det skapar spänning, glädje och tillåter barnen att gå in i en fantasivärld. Dramatiserar man tillsammans med barnen får de dessutom öva upp samspelet i grupp. 

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, /../ utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama."
(Lpfö 98 rev. 2010 ss. 9-10)

Vårt första dramapass fokuserade på pedagogrollen. Vi arbetade med forumspel. Forumspel handlar om att man spelar upp ett drama och när som helst kan en i publiken välja att stoppa för att hoppa in själv. Personen som stoppar ska gå in i en av rollerna och ändra något i händelseförloppet. Till detta forumspel hade vi tidigare skrivit ner var sin konflikt som vi själva upplevt ute i verksamheten där professionaliteten brustit. Dessa berättelser samlades ihop och delades ut. Vi delades in i grupper på fyra, fick lika många berättelser och fick sedan välja ut en av dessa att sätta upp. När vi skrev berättelserna blev vi ombedda att överdriva lite för att få en mer dramatisk upplevelse. Med dessa forumspel i tankarna kan jag inte låta bli att tänka på hur jag vill vara som pedagog och dessutom ser jag vikten av att vara professionell under arbetstid. Som jag så många gånger hört tidigare handlar ett professionellt förhållningssätt om att vara personlig, men inte privat. Det är alltså en fin balansgång där det är viktigt att veta var man har sina fötter.

Om man arbetar med någon större dramatisering med barnen är det alltid bra att värma upp först. Uppvärmningen kan vara någon lek som till exempel följa John, eller att man tillsammans går runt och gör gemensamma stopp och start genom att lyssna in gruppen. Vår uppvärmning bestod av en fyra hörn övning där Gunilla gav oss ett påstående och fyra svarsalternativ(de olika hörnen). Det alternativ man tyckte passade bäst in på en själv valde man att ställa sig vid. Efter uppvärmningen kände iallafall jag mig lite mer varm i kläderna och redo för att sätta igång.

Jag har under de två dramapassen lärt mig att planera det viktiga i ett dramapass, men framförallt har jag lärt mig att våga prova. Jag kom till dramapasset med en känsla av lite obehag och olust eftersom att jag inte är van vid att arbeta med drama, men kom därifrån med en känsla av glädje och frihet. För mig handlar det om att våga släppa loss. När man vågat släppa loss öppnar sig en ny värld av möjligheter. Gunilla1 tog även upp vikten av att tänka på hur man talar till barngruppen. Hon menar att det är viktigt att vara tydlig med vad man vill att barnen ska göra så att inga missförstånd skapas. Jag tror detta är en bra tanke att ha med sig alltid vare sig det handlar om drama, sånglek eller i vardagen. Att vara tydlig är något som skapar tid eftersom man annars kan vara tvungen att förklara gång på gång. Tänker jag på mig själv är tydlighet något jag uppskattar också.

Under det andra dramapasset var vår huvuduppgift att utgå från en barnbok för att skapa en improvisationsövning som skulle gå att använda sig av i en barngrupp och då även att delta i andras övningar. Vår bok var Alla djuren av Anna-Clara Tidholm. Den beskriver olika fantasidjur (se bilder nedan). Vi började med att läsa upp texten och sedan fick barnen kliva in i rollen som det specifika djuret. I och med att dessa djur inte är något som barnen sedan tidigare kan relatera till blir det ingen press på att alla ska göra likadant, utan ett fritt gestaltande. 

 

Musik och rytmik

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Vi har haft två pass inriktade på musik tillsammans med Hanna Höglund1 där vi gått igenom sådant man kan ha nytta av när man bygger upp ett musikpass eller arbetar med musik överlag. Hanna gjorde oss bland annat medvetna om att barn sjunger ljusare än vuxna eftersom att de har mindre stämband vilket gör att det kan vara bra att låta ett barn ta ton när vi ska sjunga tillsammans med en barngrupp.

Puls och takt

Hanna1 förklarade för oss att pulsen i en låt är det första man känner att man vill klappa, medan takt istället är uppbyggnaden på låten, det vill säga fyrtakt eller tretakt. Alla människor har en egen puls, det är hur snabbt eller långsamt vi går. Ett bra sätt att ta reda på sin egen puls kan vara att gå omkring lite och känna efter hur det känns. Hanna gjorde oss medvetna om att barns kroppsliga puls är högre än vuxnas vilket gör att det kan vara mer ansträngande för dem att ta till sig en långsam puls.

Gestaltning

Gestaltning med gymnastikband

Vi har även fått arbeta med gestaltning av musik med hjälp av olika redskap för att känna av hur olika det blir om man använder sig av gymnastikband, som är lätta och långa  och kräver att man arbetar stort, jämfört med ärtpåsar som stumma och går att balansera med och slutligen jämfört med bollar som är bra på att studsa. Detta var ett nyttigt moment eftersom det visade på att man som pedagog kan styra klimatet i ett rum bara genom att vara medveten om vilka material man plockar fram. Det visar också hur olika material lockar fram olika sorters rörelser.

Vi ljudsätter en textrad

I gestaltningen har vi även fått arbeta med att ljudsätta ramsor med och utan instrument. Vi blev då tilldelade en rad var och skulle sedan komma på ett passande ljud. När vi fick använda oss av instrument blev det mest koncentration på att ljudet på instrumentet skulle passa, medan den gången vi arbetade utan instrument lockade fram mer fri kreativitet.

Konkreta tips

Någonting Hanna1 var duktig på under passen var att ge oss konkreta tips och idéer på hur man kunde arbeta. Vi har fått med oss nya sånger och aktiviteter som vi kan ta med oss antingen som de är eller utveckla själva när vi kommer ut i arbetslivet. Detta är något jag kan tycka har saknats tidigare under utbildningen. Under sista passet hade Hanna tagit med sig en hel del musikböcker där hon visade några som riktade sig till de allra minsta och några för de lite äldre barnen. 

Den här terminen har hittills varit full av inspirerande moment och jag längtar efter att komma ut i arbetslivet för att testa!

Boktips för att arbeta med musik tillsammans med barn.

Boktips för att arbeta med musik tillsammans med de minsta.