Detta inlägg berör följande kursmål:
Ann-Katrin Svensson1 har nu haft två föreläsningar som handlat om olika metoder inom språkutveckling och även om olika kartläggningssystem. Mycket som sades kände jag igen sedan tidigare i utbildningen, men kartläggning var nytt inom språkutvecklingen.
- redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
- förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
- redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter
Ann-Katrin Svensson1 har nu haft två föreläsningar som handlat om olika metoder inom språkutveckling och även om olika kartläggningssystem. Mycket som sades kände jag igen sedan tidigare i utbildningen, men kartläggning var nytt inom språkutvecklingen.
Det jag tar med mig mest utifrån föreläsningen om kartläggning är att kartläggningen inte ska användas för att se brister hos enskilda barn utan för att upptäcka brister i verksamheten och skapa diskussioner om hur de kan lösas. Detta är visserligen inte helt nytt för mig, men tydligen ett vanligt problem ute på förskolor att kartläggning används med fel syfte. Det kartläggningssystem som togs upp var TRAS vilket många i Borås kommun arbetar med.
Kartläggning
TRAS står för tidig registrering av språkutveckling och används på det sättet att man utgår ifrån ett schema som fylls i av varje barn under observation. Resultatet sammanställs sedan för att arbetslaget ska se vad de behöver arbeta mer med tillsammans med barngruppen. Jag kan egentligen inte se något negativt med denna kartläggningsmetod förutom att det finns vissa som använder den fel.
Eftersom att TRAS är ett material som är copywright på kunde jag dessvärre inte ta något kort på materialet som ligger till grund, men här kan du hitta en länk till förlaget som ger ut materialet.
Bedömning är alltid en kritisk punkt i förskolan eftersom att vi inte ska syssla med sådant utan istället har strävansmål för barnen. Det är här vissa använder TRAS fel då de ser detta som en kunskapsbedömning av individen, men glömmer tänka ett steg längre. Tanken är ju alltså inte att vi genom detta schema ska bedöma, utan sammanställa alla ifyllda scheman för att få ett resultat som kan användas för att läsa av vad vi behöver arbeta med mer gällande språkutvecklingen i barngruppen. För att förtydliga ytterligare så används materialet för att medvetandegöra pedagogernas arbetssätt. När det gäller olika kartläggningssystem kommer det alltid att finnas delade meningar eftersom att det i början utgår från ett enskilt barn. Jag har hittills fått en bra uppfattning av materialet då det behandlar många olika punkter inom språkutvecklingen, men kan inte uttala mig om hur det funkar eftersom jag inte har använt materialet själv.
Metod för läs- och skrivinlärning
Ann-Katrin Svensson1 tog även upp lite olika metoder för läs- och skrivinlärning eftersom att några av oss ska ha vår VFU i förskoleklass. Två av dessa som Ann-Katrin gick igenom lite extra är Helordsmetoden och Bornholmsmodellen där den senare egentligen är den enda som är vetenskapligt bevisad.
Bornholmsmodellen är en modell som bygger på ljuden i orden. Denna modell innehåller mycket rim och ramsor och lek med ljud. Du kan hitta material och fakta om Bornholmsmodellen här.
Det som är bra med denna modell är att det finns färdigt material och materialbeskrivningar att använda sig av vilket är lätt att göra i grupp och därför är smidigt att använda sig av på samlingar. Vad som är negativt är att denna modell fokuserar så mycket på ljud att det visuella och även förståelsen av innehållet försvinner något.
Eftersom att TRAS är ett material som är copywright på kunde jag dessvärre inte ta något kort på materialet som ligger till grund, men här kan du hitta en länk till förlaget som ger ut materialet.
Bedömning är alltid en kritisk punkt i förskolan eftersom att vi inte ska syssla med sådant utan istället har strävansmål för barnen. Det är här vissa använder TRAS fel då de ser detta som en kunskapsbedömning av individen, men glömmer tänka ett steg längre. Tanken är ju alltså inte att vi genom detta schema ska bedöma, utan sammanställa alla ifyllda scheman för att få ett resultat som kan användas för att läsa av vad vi behöver arbeta med mer gällande språkutvecklingen i barngruppen. För att förtydliga ytterligare så används materialet för att medvetandegöra pedagogernas arbetssätt. När det gäller olika kartläggningssystem kommer det alltid att finnas delade meningar eftersom att det i början utgår från ett enskilt barn. Jag har hittills fått en bra uppfattning av materialet då det behandlar många olika punkter inom språkutvecklingen, men kan inte uttala mig om hur det funkar eftersom jag inte har använt materialet själv.
Metod för läs- och skrivinlärning
Ann-Katrin Svensson1 tog även upp lite olika metoder för läs- och skrivinlärning eftersom att några av oss ska ha vår VFU i förskoleklass. Två av dessa som Ann-Katrin gick igenom lite extra är Helordsmetoden och Bornholmsmodellen där den senare egentligen är den enda som är vetenskapligt bevisad.
Bornholmsmodellen är en modell som bygger på ljuden i orden. Denna modell innehåller mycket rim och ramsor och lek med ljud. Du kan hitta material och fakta om Bornholmsmodellen här.
Det som är bra med denna modell är att det finns färdigt material och materialbeskrivningar att använda sig av vilket är lätt att göra i grupp och därför är smidigt att använda sig av på samlingar. Vad som är negativt är att denna modell fokuserar så mycket på ljud att det visuella och även förståelsen av innehållet försvinner något.
1Ann-Katrin Svensson, föreläsningar den 11 september och 1 oktober 2014, högskolan i Borås.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar