Bild- eget papper

I detta inlägg berörs följande kursmål:

•  redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

        

Att tillverka eget papper är enklare än vad en kan tro!

Du behöver:

En rymlig balja 

En screentrycksram/ram för papperstillverkning
Vatten
                              Gamla dagstidningar
                              En handmixer eller blender

Gör såhär:

1. Fyll baljan till hälften med vatten.

2. Riv tidningspappret till små bitar, lägg dessa i baljan med vattnet.

3. Mixa ihop till önskvärt slät pappersmassa, är massan för lös river du mer pappersbitar, lägger i och mixar ihop tills önskvärd tjocklek nås.

4. Ta fram din ram, för ner den i massan. Se till att ovansidan är täckt med massa och för sedan upp ramen vågrätt. Låt ramen droppa av överflödigt vatten genom att luta den lite.

5. Ta fram en tidning, lägg ovanpå ramen, vänd så att tidningen hamnar neråt, lägg på plan yta.

6.Hämta papper och torka sidan som ligger uppåt för att få massan torrare och få den att släppa ramen.

7. Lyft bort ramen, lägg tidningen med ditt färdiga  på ett säkert ställe för torkning!

Är det här för svårt för förskolan? Nej!

Detta är en process som är enkel, men något tidskrävande. Den är miljövänlig då du skapar eget papper och återanvänder gammalt papper. Ännu roligare är det ju för barnen då de får en förståelse för hur processen går till när en skapar papper. Kanske leder den förståelsen till ett miljötänk där barnen använder papper mer omtänksamt?

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap."(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 10)

Läroplanen tar upp att vi ska få barnen tänka på ett sätt där de har förståelse för att samhälle och natur påverkar varandra. Papperstillverkning kan användas som en del i ett större arbete där man fokuserar på hållbar utveckling.

Bilderboken leker

Bilderbok där text skapats utefter bilderna.

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

Vad gör vi fel när vi läser bilderböcker för barnen? Enligt Eva Wahlström1 är felen ett flertal som artar sig i att vi inte riktigt vet vad vi ska hantera bilderboken för som medie. Bilderboken är svår att definiera eftersom den ser ut som en bok, men utan bilderna är den ofta svår att förstå. Detta gör att boken egentligen skall betraktas mer som en film. Med detta sagt är det inte så svårt att räkna ut det första felet många gör. Det första felet handlar nämligen om att vi läser bilderböcker för allt för många barn samtidigt. I en bilderbok samverkar text och bild på ett sätt som ibland gör det svårt att förstå det ena utan det andra. När alla barn inte har en möjlighet att se bilderna samtidigt som de hör texten försvinner alltså en hel del av förståelsen. För att testa på en variant av hur svårt det kan vara att förstå när man antingen bara hör texten eller ser bilderna fick vi själva prova på att skriva egen text till färdiga bilder i böcker (se bild). Något som vi också ofta gör fel är att vi läser då barnen är trötta. När barnen är pigga och nyfikna lär de sig mest. Skulle vi välja bättre tillfällen på dagen då vi läser skapas en större förståelse för texten och vi kan diskutera boken tillsammans med barnen. 

Om vi börjar läsa med eftertanke och är medvetna om hur vi ska läsa för barnen optimerar vi deras lärande. Det krävs så lite för att läsningen skall ge så mycket mer!

Vfu- fortsättning didaktiskt material

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Efter två veckor i förskoleklassen har vi kommit igång ordentligt med det didaktiska materialet som engagerar både min handledare, mig och barnen. Barnen har allt eftersom de kommit igång och förstått hur de skall göra för att sy blivit sporrade av varandra. Det verkar som att de flesta barnen har förstått hur de skall sy och allt eftersom de sytt har de även lärt sig byta och fästa tråd. De tar gärna hjälp av varandra och det märks att barnen tar mer tid för att lösa problem som uppstår själva innan de ber om hjälp. Jag märker att arbetet med detta material är tidskrävande och kommer att  behöva all tid som går att knycka från den kvarvarande veckan för att barnen ska få en chans att hinna bli färdiga. Vad som oroar mig är att de barn som inte hunnit lika långt som de andra inte ska hinna färdigt och att de därmed möjligtvis kommer att känna sig sämre än de som hunnit klart. Jag hoppas att min handledare hjälper dessa barn med färdigställningen om jag inte hinner innan jag slutar på fredag. Med tanke på att VFU-perioden är begränsad tror jag inte att jag kommer hamna i denna situation när jag väl är ute och arbetar, men man ska aldrig säga aldrig. Eftersom jag innan VFU-perioden hade svårt att tänka ut vad jag skulle ha för didaktiskt material då min klass inte hade något tema och jag aldrig varit i en förskoleklass tidigare tycker jag trots tidsbristen att materialet funkat bra. Det märks att barnen lärt sig något nytt och att de är stolta över vad de åstadkommit. 

Här nedan kan ni se de lådor som är färdiga.

 

VFU- introduktion av didaktiskt material

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Idag var andra dagen på VFU:n och jag började introducera mitt didaktiska material. Jag och barnen ska skapa var sin kortlåda med hjälp av langettstygn. Tanken är att det ska kopplas ihop med deras matematik. Just nu håller de på med geometriska former. Eftersom att kortlådan består av rektanglar och kvadrater får vi in de begreppen och barnen får även träna samarbete och problemlösning när de tar hjälp av varandra då de kört fast. Under arbetets gång förs dialoger mellan barnen där begrepp som berör både matematik och slöjd kommer upp som även dessa är problemlösande.

Läroplanen beskriver uppdraget inom matematiken på följande sätt:

"Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser."

(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s. 63) 

När jag först introducerade materialet för barnen tyckte de att det såg svårt ut, men när de väl kommit igång tyckte de flesta det var roligt. De barn som hade lite svårare för sig fick sy lättare stygn för att de skulle bibehålla intresset. Förskoleklassen jag är i är ganska stor. Jag hade därför inte tänkt att göra dessa lådor med alla barn, utan med de barn vars ansvarslärare är min handledare vilket är en av tre grupper. De barn som inte var med visade dock intresse för arbetet och blev så sugna på att få göra detta att nästan hela dagen fortsatte med att jag introducerade materialet för dem också. Slutsatserna jag gör av denna dag är att barnen verkar tycka om uppgiften och att den är precis lagom utmanande för de flesta, men ändå kan förenklas för de som behöver det.

Matematik i förskolan

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

Det känns som om jag alltid skriver att våra föreläsningar är så bra och intressanta, men denna terminen har det mesta varit väldigt inspirerande och skapat idéer hos mig. Kanske kan det vara för att jag ser slutet av utbildningen och känner att det inte är mycket kvar, eller så handlar det om att det helt enkelt är en intressant, men intensiv termin. Hur det än kommer sig att vi haft så bra föreläsningar har vi haft ännu en inspirerande föreläsning som denna gång bjöd på många praktiska exempel på hur man kan arbeta med matematik i förskolan. 

Carina Mattsson1 började med att påpeka att vi kan arbeta med matematik både inne och ute på ungefär samma sätt. Hon menade att det som skiljer matten utomhus från den som är inomhus egentligen bara handlar om den fysiska miljön. Med fantasi kan man arbeta inom alla områden i läroplanen både inom- och utomhus. 

Något som är viktigt inom matematiken är att utveckla det entreprenöriella lärandet, alltså att få barnen att fundera ut lösningar på problem själva. Genom detta tränas barnens kreativitet och problemlösningsförmåga. När man övar upp problemlösningen kan ett sätt vara att man som pedagog ställer frågor som leder till att barnen börjar fundera. Carina tog upp ett bra exempel där ett barn målar en teckning av ett hus, men har utelämnat detaljer så som en dörr. Som pedagog kan man då kontra med följande: Åh! Jag vill så gärna komma och hälsa på dig, undra vart jag ska komma in? Barnet får då själv tänka ut hur pedagogen kan komma in och på så sätt öva upp sin problemlösningsförmåga. 

Carina hade med sig massor av material vi fick prova på. Bland detta material fanns en äppelskalare. Något så enkelt som en äppelskalare erbjuder mycket matematik. Man kan fråga sig själv hur långt ett äppelskal kan bli, hur många personer som kan dela på äpplet, hur många man kan vara för att hantera äppelskalaren, hur många varv man måste veva för att hela äpplet ska vara skalat och så vidare.

Carina hade även med sig en röstningsanordning som kan användas för att få in demokratin i förskolan. Genom att låta barnen välja ett alternativ som symboliseras med en färg på en kula som sedan släpps ner i respektive rör blir resultatet lättöverskådligt i form av att ett stapeldiagram bildas. Hon tipsade även om att man kan använda kulorna och istället lägga alla färger i samma kärl, för att sedan trä dem på ett snöre. När man knyter ihop detta snöre kan man bilda en ring och på så sätt får man ett lika lättöverskådligt resultat, fast i form av ett cirkeldiagram.

Estetiska lärprocesser

I detta inlägg berörs följande kursmål:

•  redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Vi började dagen med en presentation av estetiska lärprocesser och hur man ska tänka kring dessa. Marie Bendroth Karlsson1 tog bland annat upp att det finns olika sätt att lära genom medier, nämligen medieneutralt eller mediespecifikt. Det medieneutrala handlar om att man sätter konsten eller mediet i sig ur fokus och istället lär sig tillsammans med eller genom konsten. Det är alltså ett tillvägagångssätt för att lära sig något annat. Det mediespecifika handlar istället om att man lär sig något som är specifikt för mediet. Inom bild kan det till exempel handla om att man lär sig om en viss konstnär. Det mediespecifika lärandet är alltså ett lärande som sker inom själva ämnet.

Senare under passet träffades vi i textilhögskolan där vi delades upp i våra studiegrupper för att sedan bli ivägskickade till ett utvalt konstverk. Vår uppgift handlade om att vi tyst, var och en, skulle betrakta konstverket i fem minuter och samtidigt skriva ner tio associationer vi fick vid betraktandet. Dessa associationer skulle vi sedan dela med varandra för att reflektera över hur lika eller olika vi tänkte och sammanfatta vår gemensamma tankegång. Vårt konstverk syns på bilden till vänster. Förvånansvärt var det när vi upptäckte att vi hade fått ganska lika uppfattningar om vårt konstverk. De flesta associerade henne med något från sagan, mystik och en del tyckte hon var läskig. Jag reflekterar över att materialet betyder mycket i hur man uppfattar ett objekt. Hade denna skulptur varit i gips hade vi förmodligen fått andra associationer. När den nu istället är gjuten i mässing (jag är inte helt säker, men det är vad det ser ut som) blir intrycket mer mörkt och mystiskt. I förskolan tror jag det är viktigt att vi tänker på vad olika material ger för signaler så att vi är medvetna om vad vi vill förmedla och vad vi vill att barnen ska lära sig. 

När vi sammanfattat våra tankar i grupp sattes vi ihop med en eller två andra grupper för att se vilka kopplingar det fanns mellan våra skulpturer. Diskussioner skapades och många tankar sattes i rullning. Om man arbetar på det här sättet i förskolan tror jag att det skulle bli intressanta diskussioner som kanske så småningom kan utvecklas till att man tillsammans skapar en saga där reflektionerna kommer till användning.

Ska man se till läroplanen säger den följande om uppgiften. 

"Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner."
(Lgr11, s. 20)

Jag tycker man ser tydligt att detta blir ett arbetssätt där man analyserar skulpturens uttryck. Jag tycker att skulptur hör samman med bild eftersom att det egentligen handlar om en tredimensionell bild.

Här nedan syns två av de andra gruppernas skulpturer. 

Textilmuseet i Borås

I detta inlägg berörs följande kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Vi har fått en heldag på textilmuseet i Borås. Vi har ju den förmånen att textilmuseet ligger i en av högskolans hus vilket gör färdvägen dit är två minuter till fots. Textilmuseet är relativt nyöppnat eftersom det öppnades i samband med att textilhögskolan öppnades. Museet har tidigare legat på ett annat ställe. Redan ingången till museet är inbjudande och bjuder in till glädje. Vi fick en genomgång av den nuvarande utställningen som ännu var under konstruktion. Till skillnad från andra museum känns miljön tillåtande och inbjudande. Här inne får man röra det mesta. Att känna på tygerna skapar en extra dimension och förståelse för materialet och hantverket i och med att man får in ett extra sinne.

I museet finns även en avdelning med maskiner som varit med vid textilfabriker från 1900-talet. De flesta av dessa maskiner kan personal starta upp och med det visa hur det kunde gå till i en textilfabrik från 1900-talet. Dessa maskiner var stora och jag kan tänka mig att de lockar många barn om man kommer dit tillsammans med en barngrupp. Museet är förövrigt gratis för barn, oss studenter och alla under 25 år. Se mer på deras hemsida: http://textilmuseet.se/

Skadedjur tillverkat av gamla slipsar.

På övervåningen har textilmuseet en stor garderob med massor av kläder från 1900-talet som får provas. Garderoben är inspirerande och bjuder in till rollek, samspel, skratt och kreativitet. Hade klassen haft längre tid i denna garderob vet jag inte hur det hade slutat. Med tanke på hur kreativa vissa av mina kurskamrater var kan jag tänka mig att garderoben är en givande plats för barnen.

Vi fick även en föreläsning som utmynnade i en skapandeuppgift. Genom att introducera oss för de olika skadedjur man kan möta och måste se upp med på ett museum där det mesta består av textilier fick vi inspireras till att tillverka dessa. Vi fick en stor tillgång till material som bland annat inkluderade, gamla slipsar, nål, tråd, pärlor, hönsnät och stoppning. Genom detta skapade vi massa små skadedjur. Uppgiften kändes inte styrd trots att vi visste vad som väntades av oss. Denna dagen satte igång min tankeverksamhet gällande det didaktiska materialet som är ett material vi ska skapa och använda oss av under vfu:n.

Drama

I detta inlägg berörs följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Drama är något som är användbart i förskolan. Det skapar spänning, glädje och tillåter barnen att gå in i en fantasivärld. Dramatiserar man tillsammans med barnen får de dessutom öva upp samspelet i grupp. 

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, /../ utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama."
(Lpfö 98 rev. 2010 ss. 9-10)

Vårt första dramapass fokuserade på pedagogrollen. Vi arbetade med forumspel. Forumspel handlar om att man spelar upp ett drama och när som helst kan en i publiken välja att stoppa för att hoppa in själv. Personen som stoppar ska gå in i en av rollerna och ändra något i händelseförloppet. Till detta forumspel hade vi tidigare skrivit ner var sin konflikt som vi själva upplevt ute i verksamheten där professionaliteten brustit. Dessa berättelser samlades ihop och delades ut. Vi delades in i grupper på fyra, fick lika många berättelser och fick sedan välja ut en av dessa att sätta upp. När vi skrev berättelserna blev vi ombedda att överdriva lite för att få en mer dramatisk upplevelse. Med dessa forumspel i tankarna kan jag inte låta bli att tänka på hur jag vill vara som pedagog och dessutom ser jag vikten av att vara professionell under arbetstid. Som jag så många gånger hört tidigare handlar ett professionellt förhållningssätt om att vara personlig, men inte privat. Det är alltså en fin balansgång där det är viktigt att veta var man har sina fötter.

Om man arbetar med någon större dramatisering med barnen är det alltid bra att värma upp först. Uppvärmningen kan vara någon lek som till exempel följa John, eller att man tillsammans går runt och gör gemensamma stopp och start genom att lyssna in gruppen. Vår uppvärmning bestod av en fyra hörn övning där Gunilla gav oss ett påstående och fyra svarsalternativ(de olika hörnen). Det alternativ man tyckte passade bäst in på en själv valde man att ställa sig vid. Efter uppvärmningen kände iallafall jag mig lite mer varm i kläderna och redo för att sätta igång.

Jag har under de två dramapassen lärt mig att planera det viktiga i ett dramapass, men framförallt har jag lärt mig att våga prova. Jag kom till dramapasset med en känsla av lite obehag och olust eftersom att jag inte är van vid att arbeta med drama, men kom därifrån med en känsla av glädje och frihet. För mig handlar det om att våga släppa loss. När man vågat släppa loss öppnar sig en ny värld av möjligheter. Gunilla1 tog även upp vikten av att tänka på hur man talar till barngruppen. Hon menar att det är viktigt att vara tydlig med vad man vill att barnen ska göra så att inga missförstånd skapas. Jag tror detta är en bra tanke att ha med sig alltid vare sig det handlar om drama, sånglek eller i vardagen. Att vara tydlig är något som skapar tid eftersom man annars kan vara tvungen att förklara gång på gång. Tänker jag på mig själv är tydlighet något jag uppskattar också.

Under det andra dramapasset var vår huvuduppgift att utgå från en barnbok för att skapa en improvisationsövning som skulle gå att använda sig av i en barngrupp och då även att delta i andras övningar. Vår bok var Alla djuren av Anna-Clara Tidholm. Den beskriver olika fantasidjur (se bilder nedan). Vi började med att läsa upp texten och sedan fick barnen kliva in i rollen som det specifika djuret. I och med att dessa djur inte är något som barnen sedan tidigare kan relatera till blir det ingen press på att alla ska göra likadant, utan ett fritt gestaltande. 

 

Musik och rytmik

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Vi har haft två pass inriktade på musik tillsammans med Hanna Höglund1 där vi gått igenom sådant man kan ha nytta av när man bygger upp ett musikpass eller arbetar med musik överlag. Hanna gjorde oss bland annat medvetna om att barn sjunger ljusare än vuxna eftersom att de har mindre stämband vilket gör att det kan vara bra att låta ett barn ta ton när vi ska sjunga tillsammans med en barngrupp.

Puls och takt

Hanna1 förklarade för oss att pulsen i en låt är det första man känner att man vill klappa, medan takt istället är uppbyggnaden på låten, det vill säga fyrtakt eller tretakt. Alla människor har en egen puls, det är hur snabbt eller långsamt vi går. Ett bra sätt att ta reda på sin egen puls kan vara att gå omkring lite och känna efter hur det känns. Hanna gjorde oss medvetna om att barns kroppsliga puls är högre än vuxnas vilket gör att det kan vara mer ansträngande för dem att ta till sig en långsam puls.

Gestaltning

Gestaltning med gymnastikband

Vi har även fått arbeta med gestaltning av musik med hjälp av olika redskap för att känna av hur olika det blir om man använder sig av gymnastikband, som är lätta och långa  och kräver att man arbetar stort, jämfört med ärtpåsar som stumma och går att balansera med och slutligen jämfört med bollar som är bra på att studsa. Detta var ett nyttigt moment eftersom det visade på att man som pedagog kan styra klimatet i ett rum bara genom att vara medveten om vilka material man plockar fram. Det visar också hur olika material lockar fram olika sorters rörelser.

Vi ljudsätter en textrad

I gestaltningen har vi även fått arbeta med att ljudsätta ramsor med och utan instrument. Vi blev då tilldelade en rad var och skulle sedan komma på ett passande ljud. När vi fick använda oss av instrument blev det mest koncentration på att ljudet på instrumentet skulle passa, medan den gången vi arbetade utan instrument lockade fram mer fri kreativitet.

Konkreta tips

Någonting Hanna1 var duktig på under passen var att ge oss konkreta tips och idéer på hur man kunde arbeta. Vi har fått med oss nya sånger och aktiviteter som vi kan ta med oss antingen som de är eller utveckla själva när vi kommer ut i arbetslivet. Detta är något jag kan tycka har saknats tidigare under utbildningen. Under sista passet hade Hanna tagit med sig en hel del musikböcker där hon visade några som riktade sig till de allra minsta och några för de lite äldre barnen. 

Den här terminen har hittills varit full av inspirerande moment och jag längtar efter att komma ut i arbetslivet för att testa!

Boktips för att arbeta med musik tillsammans med barn.

Boktips för att arbeta med musik tillsammans med de minsta.

Flerspråkighet i förskolan

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål

I dagens samhälle är mångkultur ett stort faktum vilket gör att det också är något vi måste arbeta med i förskolan. Emma1 pratade om att det är så många som 20% av befolkningen i Sverige som är födda eller har föräldrar som är födda i ett annat land än Sverige. Förskolan är ett ställe som ska stötta och hjälpa alla barn att utvecklas till de bästa barn och så småningom de bästa vuxna de kan bli. Vi är ett startskott och lägger grunden för hur barnen klarar sig under skoltiden. Att komma till ett nytt land är en stor omställning och därför gäller det att vi ger dessa barn lite extra tid och omsorg. Vi kan aldrig fullständigt förstå vad ett barn och barnets föräldrar gått igenom, vilket gör att det är extra viktigt att se till att skapa en trygg och strukturerad miljö för barnet. När barnet känner trygghet och struktur är det större chans att språket utvecklas eftersom att strukturerade aktiviteter tar bort tankeaktiviteten från vad som kan tänkas hänt tidigare i livet. Förskolan ska inte bara hjälpa barn att lära sig svenska, utan också hjälpa barnen att utveckla deras förstaspråk. 

Under föreläsningen/workshopen Emma höll i fick vi hjälpas åt att spåna idéer om hur vi som pedagoger kan hjälpa till med språkutvecklingen för barn med dålig progression och utvecklingen  av andraspråkstalares första språk. Här kommer några förslag:

• Google translate, inte hundra korrekt varje gång, men ändå ett bra stöd.
• Böcker på barnens förstaspråk som får lånas hem och finns på svenska i förskolan.
• Ömsesidigt lärande, dvs, att vi lär fraser och ord av barnen likväl som att vi lär barnen.
• Veckans ord, ett eller flera ord som uppmärksammas på de representerade språken i barngruppen.
• Tecken som stöd.

Boktips för kompetensutveckling.

Textil, ull

Ull, vilket fantastiskt material! 

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Vi har haft fått arbeta en heldag med ull där vi fick i uppdrag att göra en sagoinspirerad väggbonad. Mina tidigare erfarenheter av ull är begränsade till ett enda tillfälle under utbildningen vilket gör att materialet är ganska nytt för mig. När man arbetar med ull behöver man ha tillgång till vatten, lite såpa, en handduk och ett utrymme där det är okej att man blöter ner. Beroende på vad man ska göra kan man också behöva plast, bubbelplast, skumgummi och några tovnålar.

En enkel aktivitet man kan göra med barnen är att tillverka egna sittunderlägg att ta med till skogen. Eftersom att ull inte är särskilt krävande kan alla barn vara med vid någon del av processen. Är inte sittdynor lockande kan man göra sulor till skorna genom att tillverka en bottenplatta, rita ut konturer efter barnens fötter och klippa ut.

Positivt med ull:

• Det enda material som håller värmen trots att det är blött.
• Det brinner inte.
• Det är kallt på sommaren och varmt på vintern.
• Det är lätt att arbeta med.

Här ser ni vår process, vår färdiga bild och de andra gruppernas fina bilder. Ser ni vilka böcker/sagor vi är inspirerade av?

Vad lär sig barnen genom att arbeta med ull?

Svenska: Samtal under processen leder till ökat ordförråd, nya begrepp dyker upp.

Matte: Former, lägesord, mätning, volym, vikt, problemlösning.

Vad säger våra styrdokument?

"Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer, överväga olika lösningar, framställa föremål och värdera resultat. På så sätt ska undervisningen bidra till
att väcka elevernas nyfikenhet att utforska och experimentera med olika material och
att ta sig an utmaningar på ett kreativt sätt."
(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, lgr 11, s.213)

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, /.../utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra/.../utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 ss. 9-10)

Bild-första tillfället

I detta inlägg berörs följande kursmål:

•  redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Under dagens pass har vi fått experimentera med olika material och färger för att få en bättre materialkännedom. Våra arbeten skulle vara abstrakta, vilket jag antar berodde på att vikten av vårt fokus under dagen inte skulle läggas på själva slutprodukten utan på processen. På morgonen möttes vi av ett bord de flesta ordningsamma smutsrädda personer aldrig skulle låta barn komma i närheten av. Där fanns olika sorters papper, aluminiumfolie, tyg, kol, blyerts, akvarell i flytande form, akvarellpennor, akvarellkritor, akrylfärger, lim och så vidare. Det fanns i princip allt material du kan tänkas behöva för att få utlopp för din kreativitet.

Mats presenterar de olika materialen vi har tillgång till.

Konkreta och abstrakta bilder

Mats1 tog under introduktionen upp skillnaden mellan en konkret och en abstrakt bild där den konkreta bilden föreställer något medan den abstrakta istället består av färger och former, ljus och mörker. Han menade att den abstrakta bilden är bättre att arbeta med tillsammans med barn eftersom abstraktion inte lägger barnets energi på att bilden ska föreställa något. Jag tror absolut att vi arbetar för lite med abstrakt konst tillsammans med barnen och att vi hämmar deras kreativitet genom att inte låta barnen arbeta mer fritt med skapande.

 Till vänster: Flytande akvarell på ett sammetsbeklätt papper. Till höger: Fingerfärg med och utan sand.

Under dagen fick vi våra abstrakta bilder kopierade för att sedan prova oss fram till olika mönster. Detta var något de flesta av oss uppskattade. Jag uppskattade det eftersom det fanns så många olika möjligheter och det blev estetiskt tilltalande. Det mest intressanta under dagen var att trots tydliga instruktioner på papper som beskrev vad vi skulle göra kändes jag mig aldrig begränsad i mitt skapande, utan jag befann mig i ett konstant flow. Jag tror det är viktigt att vi tänker efter hur vi presenterar olika aktiviteter för barnen så att vi inspirerar snarare än begränsar, att vi gör ramarna lite större än vi är bekväma med för att se vad som händer.

Mönster under konstruktion. 

1Mats Andersson, workshop den 25 september 2014.

• 
  

Navet

Tillsammans med fyrtiotalet pedagogstudenter har jag idag utforskat det underbart inspirerande Navet. För de som inte vet vad navet är kan man möjligtvis kalla det för ett upplevelsecentrum som är uppbyggt för barn från förskola till övre delen av högstadiet. 

Miljöerna på navet bjuder direkt in till utforskning och är väl genomtänkta. På bilderna nedan ser ni förhoppningsvis lite av vad jag menar.

Rummen är uppdelade efter tema. Det finns ett rum för kroppen, ett med vattenlek, en del för återvinning, ett matterum och säkert fler rum som försvunnit ur huvudet. Utformningen av rummet gör att allt är lättillgängligt för barnen och de flesta sinnerna är involverade i varje rum.

Förmiddagen bestod av till största delen av en rundvandring medan eftermiddagen bestod av hållbar utveckling. Eftermiddagen började med en föreläsning där det nämndes fakta om vad vi gör med vår jord och hur vårt samhälle påverkas negativt av köpkulturen när det egentligen finnns så mycket som kan återvinnas och återanvändas. 

Visste du att man aldrig ska värma välling direkt i nappflaskan? 
När plasten hettas upp frigörs nämligen ämnen som inte alls är bra för barnen att få i sig. Det är heller inte bra att använda gamla nappflaskor eftersom det finns en möjlighet att de är behandlade med flamskyddsmedel, med det vill jag säga att det finns undantag från vad man bör återanvända.

Efter föreläsningen fick vi i uppgift att skapa konst av sådant som annars brukar slängas. Resultatet av vårt skapande kan ni se här nedan. Vill du ha inspiration till att skapa konst av återvinningsbart material rekommenderar jag att ni googlar på sustainable art <----eller klicka här.

/peace

En början

Idag började skolan och med den även uppdraget att dokumentera kommande termin i form av en blogg. Mina förhoppningar är att denna blogg kommer hjälpa mig få en djupare förståelse för vad vi sysslar med och ser det som ett bra sett att synliggöra mitt eget lärande och även dela med mig av pedagogik och reflektioner till omvärlden. Kommande termin är inriktad på estetik med inslag av matematik och språk. Jag har gymnasieutbildning inom bild och form, så jag känner på mig att detta kommer bli ett kalasbra halvår!