VFU-Konferens

Varken jag eller min handledare har haft möjlighet att medverka på VFU-konferensen vilket gjort att jag fått nöja mig med information från mina kära klasskamrater. Jag ska försöka sammanfatta min uppfattning av konferensen i detta blogginlägg.

Förutom den nödvändiga informationen kring VFU som vi studenter fått genomgång alla terminer bjöd denna VFU-konferens på en föreläsning som behandlade estetiska lärprocesser. Vår termin har förutom matematik och språkutveckling egentligen bara behandlat estetiska ämnen vilket gjorde att denna föreläsning passade ypperligt bra och jag kan tänka mig att den inspirerade många av våra handledare. Vad jag har fått berättat för mig verkar det som att föreläsningen i sig gick ut på att utmana våra föreställningar om hur vi kan arbeta med estetiska lärprocesser i förskolan och få oss att tänka till.

En estetisk lärprocess är något som leder till fördjupad kunskap och förståelse för vår omvärld. För att förstå att vi behöver tänka utanför boxen som det så fint heter har jag letat upp ett avslutande citat från läroplanen som jag tycker tar upp komplexiteten i begreppet kunskap.

"Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper."

(Läroplanen för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 6) 

En egen estetisk lärprocess som kanske inte är så nytänkande, men trots det en bidragande faktor till min kunskapsutveckling. 

Didaktiskt material

Vi har haft en föreläsning om didaktiska material som jag dessvärre inte kunde medverka vid, men har gått igenom powerpointen som visades och även hört mig för i klassen om vad som togs upp.

Vad gör material didaktiskt?
Ett material är didaktiskt så fort det finns en tanke bakom det, vilket gör att allt kan bli didaktiskt. När man ska skapa ett didaktiskt material finns det några saker man ska tänka på för att det ska gå smidigt. För att hålla koll på allt detta kan man ställa sig frågor som vad? När? Med vem? Varför? Och var? Genom att besvara dessa får man ett genomarbetat material som är didaktiskt.

Min första tanke var att ett didaktiskt material på något vis ska inbjuda till lek, men under terminens gång har jag förstått att ett material som underlättar vardagen också kan vara didaktiskt. Ett exempel på ett didaktisk material som inte är inriktat på lek är ett bildschema. Ett bildschema hjälper många barn att sortera upp dagen kronologiskt vilket ofta gör att de känner sig tryggare.

"Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden."
(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 6)

För att ta ett exempel kan det vara jobbigt för barn att inte veta när de blir hämtade. Om det då finns ett schema på dagens aktiviteter kan det placeras en bild på barnet vid den bilden barnet blir hämtat. Ser barnet att det är många bilder tills bilden på barnet dyker upp kan hen avslappnat leka vidare i vetskapen att hen har lång tid på sig.

Annat material som inbjuder till lek och är didaktiskt kan vara skålar och olikfärgade djur där barnen kan sortera och därmed öva matematik, eller varför inte en klättervägg utomhus där tanken är att barnen ska öva motorik?

Medierat lärande

I detta inlägg berörs följande kursmål:

•  redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Vad innebär medierat lärande?

Gunilla Fihn1 menar att medierat lärande är ett lärande som utgår från ett medium. Ett medium kan till exempel vara bild, form, drama, musik eller dans och syftar på de kulturella uttryckssätt vi människor använder oss av för att förstå omvärlden. 

Det finns många olika sätt för att tillägna sig kunskaper, även i de mer estetiska ämnena vilket är viktigt att vi som blivande förskollärare tar till oss. Genom att få in olika aspekter av lärande i verksamheten kan vi skapa förutsättningar för att alla barn kan vara delaktiga.

Något Linge (2013 s. 152) tar upp är att läraren under en kreativ aktivitet inte skall vara för styrande, utan komma in och stötta när det blir svårt och lägga ribban högre när lärandet behöver fördjupas. Det är alltså vi som lärare som har makten och ansvaret att se till att barnen alltid har möjlighet till utveckla sina kunskaper. Svensson (2013 s. 81) beskriver även att studenterna måste få känna sig delaktiga i sitt eget lärande för att lärandet skall få betydelse. Får lärandet betydelse blir studenterna mer motiverade till att lära sig. 

Det finns mycket  att ta hänsyn till när estetiska aktiviteter arrangeras, men jag tror att utgångspunkten alltid ska vara att barnen ska ha roligt under lärandet.

Navet del 2

Andra gången på navet fokuserade vi inte på omgivningen, utan var i ett rum där vi fick experimentera i draken Bertas anda. Experimenten var inriktade på fysik och kemi och framför allt lämpliga för en barngrupp vilket i detta betyder att inget av ämnena är farligt att få i sig och att experimenten är simpla att utföra. I bilderna här bredvid har vi använt oss av färgade sockerlösningar med olika densitet där vår uppgift blev att försöka få så många olika färger som möjligt genom att droppa dessa i ett provrör med hjälp av en pipett.

Ett smart tips vi fick under dagen var att om vi någon gång skulle köpa in provrör till förskolan skulle vi köpa sådana utan kanter eftersom att de med kanter ofta går sönder i diskmaskinen och därmed blir farliga i och med vassa kanter i glas. 

Andra delen av dagen arbetade vi med fysik och då främst ljud. Vi fick bland annat prova på ett ljudmemory vilket var klurigare än man kan tro. Utöver ljudmemoryt fick vi ett stort kabelrör där vår utmaning blev att försöka ta reda på hur många olika sätt man kunde utforska röret på som skapade ljud. Jag tror många av oss blev fascinerade över hur många sätt det fanns att utforska ett rör på gällande ljud. Jag fick också en större insikt i hur små barn utforskar sin omvärld och ser att ljud är ett bra område att experimentera inom tillsammans med de yngsta. 

Alla de experiment vi gjort under dagen går också att förknippa med skapande eftersom att mycket av det går att koppla till andra estetiska områden, ljudmemoryt kan till exempel kopplas ihop med musik och experimentet med densitet kan kopplas ihop med bild. Med dagen tar jag med mig ännu mer inspiration till att experimentera med barnen och längtar tills jag äntligen får komma ut och arbeta!

Läroplanen visar också på att vi ska arbeta med fysik och kemi.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,"
(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 10)

Textil Broderi/tryck

I detta inlägg berörs följande kursmål:

•  redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Broderi

Under våra 2 workshops med Eva Wahlström1 gick vi igenom broderi och tryck och kopplade detta till ett arbete i barngrupp. Det första intrycket för många yngre är att textila tekniker är lite främmande och svårt, men under denna workshop kan jag tänka mig att många ändrar sig. Vi blev indelade i våra studiegrupper och blev tilldelade en dikt per grupp. Vår uppgift blev att gestalta dikten med fritt broderi. I fritt broderi finns inga regler vilket gör att det blir lite som att måla, fast med nål och tråd. När vi samsats i gruppen om hur vi skulle lägga upp vår bild satte vi igång och sydde. Eftersom att vi var fyra stycken som skulle samarbeta på ett och samma stycke tyg blev övningen verkligen en samarbetsövning. Då alla grupper var färdiga redovisade vi genom att var grupp visade sitt verk för de andra, men utan att avslöja dikterna. Genom att se på verket skulle resterande klasskamrater uttrycka sina tankar om vad de fick för känslor och tankar av vårt broderi. Trots att ingen grupp kände till de andra gruppernas dikter blev diskussionerna om vad dikten kunde innehålla väldigt likt vad dikten faktiskt innehöll.  

Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand Velicu (2010) beskriver att broderi är något vi kan börja lära ut till barn i fyra- till femårsåldern. De tar också upp att broderi är något som får lov att ta tid och att motivet gärna ändras under arbetets gång. Efter genomgången workshop ser jag att broderi är underskattat och bra för barn att arbeta med eftersom det tränar både kreativitet, finmotorik och fantasi. Hade jag introducerat detta för barn i förskolan hade jag förmodligen låtit barnen få var sin egen tygbit till att börja med för att de ska få känna på hur det är att sy, men sedan utvecklat detta till ett samarbete. Läroplanen för förskolan tar upp detta på följande vis:

"Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik."
(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 7)

Broderi är något som infaller både under tekniker och bild då det är ett kreativt skapande med hjälp av textila tekniker. Vad jag uppskattar med fritt broderi mest är att det går snabbt att se resultat och framför allt att det är roligt och avslappnande. Nu uppmanar jag alla att ta sig tid till att utforska textila tekniker.

Vårt färdiga resultat.

Tryck

Vår andra workshop handlade om textiltryck. Textiltryck är något som är användbart och enkelt att arbeta med i förskolan eftersom att du egentligen kan använda dig av vad som helst när du trycker. När du arbetar med tryck kan du använda dig av stenar, kottar, kork, potatis eller varför inte bara använda pensel som när du målar som vanligt? Med hjälp av tryck går det lätt att förändra något gammalt så att det känns nytt och fräscht. Eva Wahlström1 berättade att hennes intresse av tryck kom fram när hennes dotter var liten och det alltid dök upp matfläckar som inte gick bort på dotterns nya kläder. Istället för att slänga och köpa nytt valde hon då att täcka fläckarna med tryck. Beroende på hur vi lägger upp ett arbete med textiltryck i förskolan kan vi alltså även få med återanvändning och ett miljötänk.

Metod och kartläggning

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
• redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter

Ann-Katrin Svensson1 har nu haft två föreläsningar som handlat om olika metoder inom språkutveckling och även om olika kartläggningssystem. Mycket som sades kände jag igen sedan tidigare i utbildningen, men kartläggning var nytt inom språkutvecklingen.

Det jag tar med mig mest utifrån föreläsningen om kartläggning är att kartläggningen inte ska användas för att se brister hos enskilda barn utan för att upptäcka brister i verksamheten och skapa diskussioner om hur de kan lösas. Detta är visserligen inte helt nytt för mig, men tydligen ett vanligt problem ute på förskolor att kartläggning används med fel syfte. Det kartläggningssystem som togs upp var TRAS vilket många i Borås kommun arbetar med. 

Kartläggning

TRAS står för tidig registrering av språkutveckling och används på det sättet att man utgår ifrån ett schema som fylls i av varje barn under observation. Resultatet sammanställs sedan för att arbetslaget ska se vad de behöver arbeta mer med tillsammans med barngruppen. Jag kan egentligen inte se något negativt med denna kartläggningsmetod förutom att det finns vissa som använder den fel.

Eftersom att TRAS är ett material som är copywright på kunde jag dessvärre inte ta något kort på materialet som ligger till grund, men här kan du hitta en länk till förlaget som ger ut materialet.

Bedömning är alltid en kritisk punkt i förskolan eftersom att vi inte ska syssla med sådant utan istället har strävansmål för barnen. Det är här vissa använder TRAS fel då de ser detta som en kunskapsbedömning av individen, men glömmer tänka ett steg längre. Tanken är ju alltså inte att vi genom detta schema ska bedöma, utan sammanställa alla ifyllda scheman för att få ett resultat som kan användas för att läsa av vad vi behöver arbeta med mer gällande språkutvecklingen i barngruppen. För att förtydliga ytterligare så används materialet för att medvetandegöra pedagogernas arbetssätt. När det gäller olika kartläggningssystem kommer det alltid att finnas delade meningar eftersom att det i början utgår från ett enskilt barn.  Jag har hittills fått en bra uppfattning av materialet då det behandlar många olika punkter inom språkutvecklingen, men kan inte uttala mig om hur det funkar eftersom jag inte har använt materialet själv.

Metod för läs- och skrivinlärning
Ann-Katrin Svensson1 tog även upp lite olika metoder för läs- och skrivinlärning eftersom att några av oss ska ha vår VFU i förskoleklass. Två av dessa som Ann-Katrin gick igenom lite extra är Helordsmetoden och Bornholmsmodellen där den senare egentligen är den enda som är vetenskapligt bevisad.

Bornholmsmodellen är en modell som bygger på ljuden i orden. Denna modell innehåller mycket rim och ramsor och lek med ljud. Du kan hitta material och fakta om Bornholmsmodellen här.
Det som är bra med denna modell är att det finns färdigt material och materialbeskrivningar att använda sig av vilket är lätt att göra i grupp och därför är smidigt att använda sig av på samlingar. Vad som är negativt är att denna modell fokuserar så mycket på ljud att det visuella och även förståelsen av innehållet försvinner något.

Takk och gakk

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

Varför ska det vara bra med teckenkommunikation? 

• Barn som ännu inte lärt sig tala kan istället kommunicera via tecken vilket förhoppningsvis leder till färre konflikter eftersom de kan göra sig förstådda.

• Forskning har visat att barn födda med downs syndrom vars omgivning använt teckenkommunikation har betydligt större ordförråd än de vars omgivning inte använt det vid samma ålder.

• Genom teckenkommunikation befästs språket bättre eftersom att fler sinnen används.

Varför ska det vara bra med kommunikation med hjälp av grafik?

• Genom bilder kan man skapa scheman som underlättar genom att ge barnen en struktur på dagen, vilket leder till mer självständiga barn och färre konflikter.

• Bilder kan användas för konfliktlösning. Genom att man tillsammans med de berörda målar upp en serie av konflikten blir det mer konkret. Man pratar även långsammare, vilket leder till färre missförstånd.

• För de som har svårt med tal och motorik kan bliss vara ett bra alternativ. Bliss är kommunikation med hjälp av en personlig bildkarta. På bildkartan finns olika symboler som symboliserar ord. Med hjälp av olika verktyg eller om möjligt fingrarna pekar personen på symbolerna medan någon annan tolkar med ord.

Camilla1 har haft två inspirerande föreläsningar om teckenkommunikation och bildkommunikation. Vi har fått många bra tips på hur dessa kan tas in i förskolan och en större förståelse av varför man ska använda sig av det. Från att ha varit lite frågande om hur man ska få in tecken i vardagen på förskolan ser jag nu att det inte behöver vara så svårt. Det kan handla om att smyga in lite tecken på fruktstunden där man kan teckna de olika frukterna barnen kan välja mellan, eller ha veckans tecken i hallen.

När det gäller bilder är det något många förskolor använder sig av gällande hur leksaker ska sorteras, men färre som använder det i kombination med ett dagsschema. Många barn med eller utan behov av extra stöd kan hjälpas till att bli tryggare då de kan se vad som sker när under dagen. Om man skapar ett schema kan vissa barn slappna av mer eftersom de blir mer medvetna om när till exempel hämtning sker.

Det viktiga med TAKK och GAKK är inte att man är proffs direkt utan att man börjar någonstans, för när man väl börjat är det lätt att utveckla och dessutom tror jag det är lätt att man får mer engagemang ju mer man själv lär sig. Efter dessa föreläsningar är jag förundrad över hur man tillåter sig att inte använda något av detta alls på en del förskolor, men det handlar förmodligen om okunskap.

Vad säger våra kära styrdokument om TAKK och GAKK då? Det jag har hittat som talar mest för att vi faktiskt borde använda oss av detta mer i förskolan är följande:

"Normerna för likvärdigheten anges av de nationella målen, och förskolan ska arbeta för att nå dessa mål. Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande ska prägla arbetet i förskolan. Hänsyn ska tas till barnens olika förutsättningar och behov."
(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 5)

"Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt."
(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s.5)

För att inspirera vidare lägger jag ut några länkar här under.

Tecken
http://teckensprakslexikon.su.se/
http://www.barnbibblan.se/
http://teckna.se/
https://www.youtube.com/results?search_query=sjung+med+sanna

Bilder

http://papunet.net/svenska/

http://hargdata.se/
http://www.picomed.se/filarkiv/manualer/svensk/komma_ig__ng__med_grid_player.pdf
http://www.barnbibblan.se/

Fältdagar

Under denna termin kommer vi att spendera fem dagar ute i verksamheten. Denna terminen har vi fått välja lite vart vi vill vara någonstans och även om vi vill vara i förskoleklass eller förskola. Som det låter nu kommer vi som haft vår praktik i förskoleklass få behörighet till det medan de andra kommer att få nöja sig med att vara behöriga i förskolan. Oavsett vilket ser jag som är placerad i förskoleklass detta som en möjlighet till att ta reda på om förskoleklassen är något jag vill arbeta inom eller ej.

Vi har inte fått någon utbildning som handlat om förskoleklassen specifikt, vilket gör att dessa dagar och även den kommande VFU-perioden kommer att bli spännande. Jag tror att de kommer vara fyllda med nya intryck och även funderingar över arbetssätt.

Dagarna innan VFU:n

Till skillnad från förskolan har jag hittills fått uppfattningen av att förskoleklassen är mer strukturerad och uppdelad. Jag har märkt att mitt synsätt som är mer fritt och öppet inte helt klickar med vad jag ser i förskoleklassen och att lärarna i förskoleklassen vill att barnen ska utvecklas på ett mer konkret sätt. Jag har hittills mött mycket arbete i färdiga böcker där barnen ska lära sig skriva och läsa, samt matematik. Det märks tydligt att förskoleklassen är en förberedelse inför skolan som behövs för alla barn. Det blir precis som det låter, ett steg mellan förskola och skola.

Uppgiften vi har under fältdagarna innan vfu:n är att bli inspirerade till att skapa ett didaktiskt material som ingår i verksamhetens befintliga tema. Min förskoleklass har inget tydligt tema vilket gör att jag kommer att anpassa mitt material utefter vad de håller på med i matematiken och/eller svenskan. Än så länge har jag en tanke, men ingen färdig idé.

"Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser."(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s. 63)

För att göra det lättare för mig själv har jag valt att utgå från överstående citat hämtat ur läroplanen.

Dagarna efter VFU:n

VFU:perioden har passerat och jag har haft tid i skolan. När jag nu har genomfört min vfu känner jag mig mer säker på hur allt fungerar i en förskoleklass om man jämför med hur det fungerar i förskolan. Det är en verksamhet som är mer inspirerad av skolan i den mån att det hålls lektionspass, men fortfarande innehåller mycket fri lek. Jag känner mig tryggare i min roll som förskollärare och tror att jag någon gång i framtiden absolut skulle kunna tänka mig att arbeta i förskoleklass. De två fältdagarna som har varit placerade efter vfu:n har handlat om att följa upp mitt didaktiska material. Jag valde att skapa en låda av vykort tillsammans med barnen. Det handlade om att de fick sy ihop alla sidorna med langettstygn. Jag har inspirerats av matematik och slöjd, men ser att jag även fått in en hel del svenska då barnen hela tiden diskuterat under arbetets gång. 

När jag kom tillbaka efter vfu:n hade arbetet med kortlådorna i princip stannat av helt och de som inte blev färdiga fick på eget initiativ försöka bli det. Jag inser att det någonstans behövs en drivande kraft för att projekt som dessa ska bli klara och i detta fallet var det givetvis jag. När jag kom tillbaka var det dessutom december och julförberedelserna var i full gång. Det var mycket pyssel och jag såg ingen som inspirerats av mitt arbete. Jag inser att arbetet med kortlådorna var något krävande gällande tiden och att det därför stannat av, annars såg jag att barnen utvecklades och efter mina reflektioner har även jag utvecklats och sett att projekt som dessa kanske tar lite mer kraft och tid än man tror från början.

Borås konstmuseum

I detta inlägg berörs följande kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Borås konstmuseum

När jag besökte Borås konstmuseum fanns där en utställning som hette Syster. Denna utställning behandlade jämställdhet och feminism vilket jag tycker är ett jätteviktigt område. I läroplanen för förskolan kan man se att jämställdhet och feminism belyses som viktiga i vår dagliga verksamhet.

"Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen.  

Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder."

(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 4)

Ett besök på utställningen Syster ser jag som en bra ingångspunkt för ett arbete med jämställdhet i förskolan. Syster belyser svårigheten med att ta sig fram i världen som kvinna eftersom vi fortfarande präglas av könsroller vilket tillåter oss att falla in i kvinnliga respektive manliga mönster. Detta belyser utställningen genom att bland annat visa upp en bokserie om de mest betydelsefulla konstnärerna ur vilken vi endast kan se (om jag kommer ihåg rätt) tre kvinnliga konstnärer av uppskattningsvis 100 böcker. Jag tror att de flesta pedagoger skulle känna sig lite handfallna om de tvingades ta sig dit med en barngrupp då många av oss, inkluderat jag har svårt att se vad man skulle kunna arbeta med tillsammans med små barn mer än att belysa världens orättvisor. Jag tror att ett besök på denna utställning skulle kunna vara bra för att skapa diskussioner i arbetslaget gällande pedagogers förhållningssätt till genus och hur vi pedagoger kan arbeta för att ge pojkar och flickor samma möjligheter i livet.

Är du intresserad av att läsa mer om utställningen och se lite bilder kan du göra det på denna bloggen: http://www.systerboras.blogspot.se/

Jönköpings läns museum

I detta inlägg berörs följande kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Jönköpings läns museum

Jag har besökt Jönköpings läns museum och utställningen Bauer som innehåller en samling av John Bauers sagolika konst. Denna utställning är en upplevelse i ljud, bild och ljus som tillsammans bildar en gemensam erfarenhet. Tillsammans med en barngrupp skulle jag låta barnen uppleva utställningen fritt för att sedan titta på något verk gemensamt. Bauers tavlor har ett bildspråk som sätter de flestas fantasi i rullning och jag tror att ett besök på utställningen skulle kunna kopplas till teman som handlar om sagor och där språkutveckling och fantasi står i fokus. Jag tycker följande mål från läroplanen tar upp vad man kan uppnå med ett tema där ett besök på utställningen Bauer ingår.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,/.../utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,/.../utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama."
(läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 ss. 9-10)

Museum i Göteborg

I detta inlägg berörs följande kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Göteborgs stadsmuseum

Stadsmuseet i Göteborg bjuder oss på en resa från forntidens Sverige till den temporära utställningen om 70-talet. Det finns mycket man kan arbeta med på stadsmuseet eftersom det är stort och innehåller mycket information. De olika tidsepokerna som beskrivs är intressant uppbyggda, men av utställningarna märks det av att barnens upplevelse har tagits i akt olika mycket i olika tidsepoker. Historia är det centrala här även om en påhittig pedagog säkert kan tänka sig massor av andra sätt att arbeta med utställningarna. Stadsmuseet är ganska stort vilket gör man att vid besök med barngrupper förmodligen gör besöket lättare om man väljer att begränsa sig till en tidsepok. Genom att begränsa sig till en epok tror jag barnen får ett bättre sammanhang och får som mest kunskap eftersom det skapar färre nya intryck. För att koppla detta till läroplanen har jag valt ut två strävansmål jag tycker vi får in i ett besök på Göteborgs stadsmuseum.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld."

(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 10)

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra." 

(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 10 )

Ett besök på Göteborgs stadsmuseum skulle jag göra i samband med ett tema som behandlar vår historia på något vis. Det hade även varit ett bra besök om barn visar att de är intresserade av vikingar eller om man på förskolan arbetar med att belysa barnen om olika religioner då en av utställningarna bland annat visar hur kristendomen kom till Sverige. Överlag är stadsmuseet trevligt, men något stort för att barn ska orka ta sig igenom hela och vara observanta.

Hasselblad Center

I Göteborgs konstmuseum ligger en egen avdelning som är inriktad på fotokonst. Vid mitt besök fanns där två utställningar där den ena var av fotografen Ishiuchi Miyako. Ishiuchi Miyakos bilder innehöll mycket historia och motiven var bland annat kläder och objekt som tillhörde offren i Hiroshima och även bilder på tillhörigheter till konstnären Frida Kahlo. Det fanns även en serie fotografier på kvinnor med diverse ärr där Ishiuchi Miyako ville belysa det kvinnliga skönhetsidealet. Till skillnad från Stadsmuseets utställningar ser jag här fler ingångspunkter till hur man skulle kunna arbeta med dessa fotografier tillsammans med barnen, men det kan hända att det har med mitt egna konstintresse att göra. Ett besök på hasselblad skulle till exempel kunna inspirera till att låta barnen ta egna fotografier för att skapa en egen utställning, de skulle också kunna användas till matematik eller livskunskap då bilderna dels innehöll mycket linjer, dels var lätta att relatera till. Ett besök på Hasselblad hade inte heller behövts begränsas på samma sätt som ett besök på stadsmuseet då Hasselblad Center är mindre. 

"Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld/.../ utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama."

(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 10)

Världskulturmuseet

Under mitt besök på världskulturmuseet var det tre utställningar öppna varav jag fastnade för den ena mest. Jag fastnade för en utställning som hette Jordlingar. Utställningen Jordlingar hade ett utomstående perspektiv där vi människor förklarades som om det vore för varelser som inte vet vilka vi på jorden är. Utställningen var helt anpassad efter barnen genom att föremål och fakta var placerad i barnens längd och allt var förklarat på ett enkelt sätt. Allt i utställningen fick röras och miljön lockade till lek. Detta är en utställning som kan tilltala alla barn på förskolan då även de yngsta. Det är en utställning som kan upplevas med hela kroppen. Jag kan tänka mig att ett arbete med denna utställning i förskolan skulle kunna riktas in på hållbar utveckling, livskunskap, rymden eller varför inte färger och former. Här ovan finns en film som visar lite av utställningen och hur man har arbetat med ett besök av en barngrupp. Jag ser att följande mål ifrån läroplanen lätt skulle kunna belysas här.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,/.../utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,/.../utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid
och förändring,/.../utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap."

(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 ss. 9-10)

    

Vad har då jag fått ut av alla dessa besök på museum som jag kan använda mig av i min kommande yrkesroll? 

Jag ser att det är viktigt att planera upp besöken genom att man som pedagog besöker museet innan för att på så sätt bilda sig en uppfattning om hur man kan arbeta med de olika utställningarna. Jag har fått förståelse för att det ibland kan vara bra att fråga om hjälp av de som arbetar på museet då de har mer kunskap om de olika föremålen/verken och därmed kan förklara och göra oss åskådare mer erfarna. Jag ser också att det är viktigt att läsa på om området utställningarna behandlar för att få så mycket ut av det som möjligt vilket gör att det kan vara ännu viktigare att arbeta med det behandlade området tillsammans med barngrupp innan man ger sig ut på en studieresa.