Takk och gakk

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

Varför ska det vara bra med teckenkommunikation? 

• Barn som ännu inte lärt sig tala kan istället kommunicera via tecken vilket förhoppningsvis leder till färre konflikter eftersom de kan göra sig förstådda.

• Forskning har visat att barn födda med downs syndrom vars omgivning använt teckenkommunikation har betydligt större ordförråd än de vars omgivning inte använt det vid samma ålder.

• Genom teckenkommunikation befästs språket bättre eftersom att fler sinnen används.

Varför ska det vara bra med kommunikation med hjälp av grafik?

• Genom bilder kan man skapa scheman som underlättar genom att ge barnen en struktur på dagen, vilket leder till mer självständiga barn och färre konflikter.

• Bilder kan användas för konfliktlösning. Genom att man tillsammans med de berörda målar upp en serie av konflikten blir det mer konkret. Man pratar även långsammare, vilket leder till färre missförstånd.

• För de som har svårt med tal och motorik kan bliss vara ett bra alternativ. Bliss är kommunikation med hjälp av en personlig bildkarta. På bildkartan finns olika symboler som symboliserar ord. Med hjälp av olika verktyg eller om möjligt fingrarna pekar personen på symbolerna medan någon annan tolkar med ord.

Camilla1 har haft två inspirerande föreläsningar om teckenkommunikation och bildkommunikation. Vi har fått många bra tips på hur dessa kan tas in i förskolan och en större förståelse av varför man ska använda sig av det. Från att ha varit lite frågande om hur man ska få in tecken i vardagen på förskolan ser jag nu att det inte behöver vara så svårt. Det kan handla om att smyga in lite tecken på fruktstunden där man kan teckna de olika frukterna barnen kan välja mellan, eller ha veckans tecken i hallen.

När det gäller bilder är det något många förskolor använder sig av gällande hur leksaker ska sorteras, men färre som använder det i kombination med ett dagsschema. Många barn med eller utan behov av extra stöd kan hjälpas till att bli tryggare då de kan se vad som sker när under dagen. Om man skapar ett schema kan vissa barn slappna av mer eftersom de blir mer medvetna om när till exempel hämtning sker.

Det viktiga med TAKK och GAKK är inte att man är proffs direkt utan att man börjar någonstans, för när man väl börjat är det lätt att utveckla och dessutom tror jag det är lätt att man får mer engagemang ju mer man själv lär sig. Efter dessa föreläsningar är jag förundrad över hur man tillåter sig att inte använda något av detta alls på en del förskolor, men det handlar förmodligen om okunskap.

Vad säger våra kära styrdokument om TAKK och GAKK då? Det jag har hittat som talar mest för att vi faktiskt borde använda oss av detta mer i förskolan är följande:

"Normerna för likvärdigheten anges av de nationella målen, och förskolan ska arbeta för att nå dessa mål. Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande ska prägla arbetet i förskolan. Hänsyn ska tas till barnens olika förutsättningar och behov."
(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 5)

"Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt."
(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s.5)

För att inspirera vidare lägger jag ut några länkar här under.

Tecken
http://teckensprakslexikon.su.se/
http://www.barnbibblan.se/
http://teckna.se/
https://www.youtube.com/results?search_query=sjung+med+sanna

Bilder

http://papunet.net/svenska/

http://hargdata.se/
http://www.picomed.se/filarkiv/manualer/svensk/komma_ig__ng__med_grid_player.pdf
http://www.barnbibblan.se/

¹Camilla Carlsson, workshops den 11 september och 9 oktober 2014, högskolan i Borås

Referenser:

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442