Borås konstmuseum

I detta inlägg berörs följande kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Borås konstmuseum

När jag besökte Borås konstmuseum fanns där en utställning som hette Syster. Denna utställning behandlade jämställdhet och feminism vilket jag tycker är ett jätteviktigt område. I läroplanen för förskolan kan man se att jämställdhet och feminism belyses som viktiga i vår dagliga verksamhet.

"Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen.  

Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder."

(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 4)

Ett besök på utställningen Syster ser jag som en bra ingångspunkt för ett arbete med jämställdhet i förskolan. Syster belyser svårigheten med att ta sig fram i världen som kvinna eftersom vi fortfarande präglas av könsroller vilket tillåter oss att falla in i kvinnliga respektive manliga mönster. Detta belyser utställningen genom att bland annat visa upp en bokserie om de mest betydelsefulla konstnärerna ur vilken vi endast kan se (om jag kommer ihåg rätt) tre kvinnliga konstnärer av uppskattningsvis 100 böcker. Jag tror att de flesta pedagoger skulle känna sig lite handfallna om de tvingades ta sig dit med en barngrupp då många av oss, inkluderat jag har svårt att se vad man skulle kunna arbeta med tillsammans med små barn mer än att belysa världens orättvisor. Jag tror att ett besök på denna utställning skulle kunna vara bra för att skapa diskussioner i arbetslaget gällande pedagogers förhållningssätt till genus och hur vi pedagoger kan arbeta för att ge pojkar och flickor samma möjligheter i livet.

Är du intresserad av att läsa mer om utställningen och se lite bilder kan du göra det på denna bloggen: http://www.systerboras.blogspot.se/

Jönköpings läns museum

I detta inlägg berörs följande kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Jönköpings läns museum

Jag har besökt Jönköpings läns museum och utställningen Bauer som innehåller en samling av John Bauers sagolika konst. Denna utställning är en upplevelse i ljud, bild och ljus som tillsammans bildar en gemensam erfarenhet. Tillsammans med en barngrupp skulle jag låta barnen uppleva utställningen fritt för att sedan titta på något verk gemensamt. Bauers tavlor har ett bildspråk som sätter de flestas fantasi i rullning och jag tror att ett besök på utställningen skulle kunna kopplas till teman som handlar om sagor och där språkutveckling och fantasi står i fokus. Jag tycker följande mål från läroplanen tar upp vad man kan uppnå med ett tema där ett besök på utställningen Bauer ingår.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,/.../utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,/.../utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama."
(läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 ss. 9-10)

Museum i Göteborg

I detta inlägg berörs följande kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Göteborgs stadsmuseum

Stadsmuseet i Göteborg bjuder oss på en resa från forntidens Sverige till den temporära utställningen om 70-talet. Det finns mycket man kan arbeta med på stadsmuseet eftersom det är stort och innehåller mycket information. De olika tidsepokerna som beskrivs är intressant uppbyggda, men av utställningarna märks det av att barnens upplevelse har tagits i akt olika mycket i olika tidsepoker. Historia är det centrala här även om en påhittig pedagog säkert kan tänka sig massor av andra sätt att arbeta med utställningarna. Stadsmuseet är ganska stort vilket gör man att vid besök med barngrupper förmodligen gör besöket lättare om man väljer att begränsa sig till en tidsepok. Genom att begränsa sig till en epok tror jag barnen får ett bättre sammanhang och får som mest kunskap eftersom det skapar färre nya intryck. För att koppla detta till läroplanen har jag valt ut två strävansmål jag tycker vi får in i ett besök på Göteborgs stadsmuseum.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld."

(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 10)

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra." 

(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 10 )

Ett besök på Göteborgs stadsmuseum skulle jag göra i samband med ett tema som behandlar vår historia på något vis. Det hade även varit ett bra besök om barn visar att de är intresserade av vikingar eller om man på förskolan arbetar med att belysa barnen om olika religioner då en av utställningarna bland annat visar hur kristendomen kom till Sverige. Överlag är stadsmuseet trevligt, men något stort för att barn ska orka ta sig igenom hela och vara observanta.

Hasselblad Center

I Göteborgs konstmuseum ligger en egen avdelning som är inriktad på fotokonst. Vid mitt besök fanns där två utställningar där den ena var av fotografen Ishiuchi Miyako. Ishiuchi Miyakos bilder innehöll mycket historia och motiven var bland annat kläder och objekt som tillhörde offren i Hiroshima och även bilder på tillhörigheter till konstnären Frida Kahlo. Det fanns även en serie fotografier på kvinnor med diverse ärr där Ishiuchi Miyako ville belysa det kvinnliga skönhetsidealet. Till skillnad från Stadsmuseets utställningar ser jag här fler ingångspunkter till hur man skulle kunna arbeta med dessa fotografier tillsammans med barnen, men det kan hända att det har med mitt egna konstintresse att göra. Ett besök på hasselblad skulle till exempel kunna inspirera till att låta barnen ta egna fotografier för att skapa en egen utställning, de skulle också kunna användas till matematik eller livskunskap då bilderna dels innehöll mycket linjer, dels var lätta att relatera till. Ett besök på Hasselblad hade inte heller behövts begränsas på samma sätt som ett besök på stadsmuseet då Hasselblad Center är mindre. 

"Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld/.../ utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama."

(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 10)

Världskulturmuseet

Under mitt besök på världskulturmuseet var det tre utställningar öppna varav jag fastnade för den ena mest. Jag fastnade för en utställning som hette Jordlingar. Utställningen Jordlingar hade ett utomstående perspektiv där vi människor förklarades som om det vore för varelser som inte vet vilka vi på jorden är. Utställningen var helt anpassad efter barnen genom att föremål och fakta var placerad i barnens längd och allt var förklarat på ett enkelt sätt. Allt i utställningen fick röras och miljön lockade till lek. Detta är en utställning som kan tilltala alla barn på förskolan då även de yngsta. Det är en utställning som kan upplevas med hela kroppen. Jag kan tänka mig att ett arbete med denna utställning i förskolan skulle kunna riktas in på hållbar utveckling, livskunskap, rymden eller varför inte färger och former. Här ovan finns en film som visar lite av utställningen och hur man har arbetat med ett besök av en barngrupp. Jag ser att följande mål ifrån läroplanen lätt skulle kunna belysas här.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,/.../utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,/.../utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid
och förändring,/.../utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap."

(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 ss. 9-10)

    

Vad har då jag fått ut av alla dessa besök på museum som jag kan använda mig av i min kommande yrkesroll? 

Jag ser att det är viktigt att planera upp besöken genom att man som pedagog besöker museet innan för att på så sätt bilda sig en uppfattning om hur man kan arbeta med de olika utställningarna. Jag har fått förståelse för att det ibland kan vara bra att fråga om hjälp av de som arbetar på museet då de har mer kunskap om de olika föremålen/verken och därmed kan förklara och göra oss åskådare mer erfarna. Jag ser också att det är viktigt att läsa på om området utställningarna behandlar för att få så mycket ut av det som möjligt vilket gör att det kan vara ännu viktigare att arbeta med det behandlade området tillsammans med barngrupp innan man ger sig ut på en studieresa.

Bild- eget papper

I detta inlägg berörs följande kursmål:

•  redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

        

Att tillverka eget papper är enklare än vad en kan tro!

Du behöver:

En rymlig balja 

En screentrycksram/ram för papperstillverkning
Vatten
                              Gamla dagstidningar
                              En handmixer eller blender

Gör såhär:

1. Fyll baljan till hälften med vatten.

2. Riv tidningspappret till små bitar, lägg dessa i baljan med vattnet.

3. Mixa ihop till önskvärt slät pappersmassa, är massan för lös river du mer pappersbitar, lägger i och mixar ihop tills önskvärd tjocklek nås.

4. Ta fram din ram, för ner den i massan. Se till att ovansidan är täckt med massa och för sedan upp ramen vågrätt. Låt ramen droppa av överflödigt vatten genom att luta den lite.

5. Ta fram en tidning, lägg ovanpå ramen, vänd så att tidningen hamnar neråt, lägg på plan yta.

6.Hämta papper och torka sidan som ligger uppåt för att få massan torrare och få den att släppa ramen.

7. Lyft bort ramen, lägg tidningen med ditt färdiga  på ett säkert ställe för torkning!

Är det här för svårt för förskolan? Nej!

Detta är en process som är enkel, men något tidskrävande. Den är miljövänlig då du skapar eget papper och återanvänder gammalt papper. Ännu roligare är det ju för barnen då de får en förståelse för hur processen går till när en skapar papper. Kanske leder den förståelsen till ett miljötänk där barnen använder papper mer omtänksamt?

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap."(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 10)

Läroplanen tar upp att vi ska få barnen tänka på ett sätt där de har förståelse för att samhälle och natur påverkar varandra. Papperstillverkning kan användas som en del i ett större arbete där man fokuserar på hållbar utveckling.

Bilderboken leker

Bilderbok där text skapats utefter bilderna.

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

Vad gör vi fel när vi läser bilderböcker för barnen? Enligt Eva Wahlström1 är felen ett flertal som artar sig i att vi inte riktigt vet vad vi ska hantera bilderboken för som medie. Bilderboken är svår att definiera eftersom den ser ut som en bok, men utan bilderna är den ofta svår att förstå. Detta gör att boken egentligen skall betraktas mer som en film. Med detta sagt är det inte så svårt att räkna ut det första felet många gör. Det första felet handlar nämligen om att vi läser bilderböcker för allt för många barn samtidigt. I en bilderbok samverkar text och bild på ett sätt som ibland gör det svårt att förstå det ena utan det andra. När alla barn inte har en möjlighet att se bilderna samtidigt som de hör texten försvinner alltså en hel del av förståelsen. För att testa på en variant av hur svårt det kan vara att förstå när man antingen bara hör texten eller ser bilderna fick vi själva prova på att skriva egen text till färdiga bilder i böcker (se bild). Något som vi också ofta gör fel är att vi läser då barnen är trötta. När barnen är pigga och nyfikna lär de sig mest. Skulle vi välja bättre tillfällen på dagen då vi läser skapas en större förståelse för texten och vi kan diskutera boken tillsammans med barnen. 

Om vi börjar läsa med eftertanke och är medvetna om hur vi ska läsa för barnen optimerar vi deras lärande. Det krävs så lite för att läsningen skall ge så mycket mer!

Vfu- fortsättning didaktiskt material

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Efter två veckor i förskoleklassen har vi kommit igång ordentligt med det didaktiska materialet som engagerar både min handledare, mig och barnen. Barnen har allt eftersom de kommit igång och förstått hur de skall göra för att sy blivit sporrade av varandra. Det verkar som att de flesta barnen har förstått hur de skall sy och allt eftersom de sytt har de även lärt sig byta och fästa tråd. De tar gärna hjälp av varandra och det märks att barnen tar mer tid för att lösa problem som uppstår själva innan de ber om hjälp. Jag märker att arbetet med detta material är tidskrävande och kommer att  behöva all tid som går att knycka från den kvarvarande veckan för att barnen ska få en chans att hinna bli färdiga. Vad som oroar mig är att de barn som inte hunnit lika långt som de andra inte ska hinna färdigt och att de därmed möjligtvis kommer att känna sig sämre än de som hunnit klart. Jag hoppas att min handledare hjälper dessa barn med färdigställningen om jag inte hinner innan jag slutar på fredag. Med tanke på att VFU-perioden är begränsad tror jag inte att jag kommer hamna i denna situation när jag väl är ute och arbetar, men man ska aldrig säga aldrig. Eftersom jag innan VFU-perioden hade svårt att tänka ut vad jag skulle ha för didaktiskt material då min klass inte hade något tema och jag aldrig varit i en förskoleklass tidigare tycker jag trots tidsbristen att materialet funkat bra. Det märks att barnen lärt sig något nytt och att de är stolta över vad de åstadkommit. 

Här nedan kan ni se de lådor som är färdiga.

 

VFU- introduktion av didaktiskt material

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Idag var andra dagen på VFU:n och jag började introducera mitt didaktiska material. Jag och barnen ska skapa var sin kortlåda med hjälp av langettstygn. Tanken är att det ska kopplas ihop med deras matematik. Just nu håller de på med geometriska former. Eftersom att kortlådan består av rektanglar och kvadrater får vi in de begreppen och barnen får även träna samarbete och problemlösning när de tar hjälp av varandra då de kört fast. Under arbetets gång förs dialoger mellan barnen där begrepp som berör både matematik och slöjd kommer upp som även dessa är problemlösande.

Läroplanen beskriver uppdraget inom matematiken på följande sätt:

"Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser."

(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s. 63) 

När jag först introducerade materialet för barnen tyckte de att det såg svårt ut, men när de väl kommit igång tyckte de flesta det var roligt. De barn som hade lite svårare för sig fick sy lättare stygn för att de skulle bibehålla intresset. Förskoleklassen jag är i är ganska stor. Jag hade därför inte tänkt att göra dessa lådor med alla barn, utan med de barn vars ansvarslärare är min handledare vilket är en av tre grupper. De barn som inte var med visade dock intresse för arbetet och blev så sugna på att få göra detta att nästan hela dagen fortsatte med att jag introducerade materialet för dem också. Slutsatserna jag gör av denna dag är att barnen verkar tycka om uppgiften och att den är precis lagom utmanande för de flesta, men ändå kan förenklas för de som behöver det.