Takk och gakk

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

Varför ska det vara bra med teckenkommunikation? 

• Barn som ännu inte lärt sig tala kan istället kommunicera via tecken vilket förhoppningsvis leder till färre konflikter eftersom de kan göra sig förstådda.

• Forskning har visat att barn födda med downs syndrom vars omgivning använt teckenkommunikation har betydligt större ordförråd än de vars omgivning inte använt det vid samma ålder.

• Genom teckenkommunikation befästs språket bättre eftersom att fler sinnen används.

Varför ska det vara bra med kommunikation med hjälp av grafik?

• Genom bilder kan man skapa scheman som underlättar genom att ge barnen en struktur på dagen, vilket leder till mer självständiga barn och färre konflikter.

• Bilder kan användas för konfliktlösning. Genom att man tillsammans med de berörda målar upp en serie av konflikten blir det mer konkret. Man pratar även långsammare, vilket leder till färre missförstånd.

• För de som har svårt med tal och motorik kan bliss vara ett bra alternativ. Bliss är kommunikation med hjälp av en personlig bildkarta. På bildkartan finns olika symboler som symboliserar ord. Med hjälp av olika verktyg eller om möjligt fingrarna pekar personen på symbolerna medan någon annan tolkar med ord.

Camilla1 har haft två inspirerande föreläsningar om teckenkommunikation och bildkommunikation. Vi har fått många bra tips på hur dessa kan tas in i förskolan och en större förståelse av varför man ska använda sig av det. Från att ha varit lite frågande om hur man ska få in tecken i vardagen på förskolan ser jag nu att det inte behöver vara så svårt. Det kan handla om att smyga in lite tecken på fruktstunden där man kan teckna de olika frukterna barnen kan välja mellan, eller ha veckans tecken i hallen.

När det gäller bilder är det något många förskolor använder sig av gällande hur leksaker ska sorteras, men färre som använder det i kombination med ett dagsschema. Många barn med eller utan behov av extra stöd kan hjälpas till att bli tryggare då de kan se vad som sker när under dagen. Om man skapar ett schema kan vissa barn slappna av mer eftersom de blir mer medvetna om när till exempel hämtning sker.

Det viktiga med TAKK och GAKK är inte att man är proffs direkt utan att man börjar någonstans, för när man väl börjat är det lätt att utveckla och dessutom tror jag det är lätt att man får mer engagemang ju mer man själv lär sig. Efter dessa föreläsningar är jag förundrad över hur man tillåter sig att inte använda något av detta alls på en del förskolor, men det handlar förmodligen om okunskap.

Vad säger våra kära styrdokument om TAKK och GAKK då? Det jag har hittat som talar mest för att vi faktiskt borde använda oss av detta mer i förskolan är följande:

"Normerna för likvärdigheten anges av de nationella målen, och förskolan ska arbeta för att nå dessa mål. Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande ska prägla arbetet i förskolan. Hänsyn ska tas till barnens olika förutsättningar och behov."
(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 5)

"Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt."
(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s.5)

För att inspirera vidare lägger jag ut några länkar här under.

Tecken
http://teckensprakslexikon.su.se/
http://www.barnbibblan.se/
http://teckna.se/
https://www.youtube.com/results?search_query=sjung+med+sanna

Bilder

http://papunet.net/svenska/

http://hargdata.se/
http://www.picomed.se/filarkiv/manualer/svensk/komma_ig__ng__med_grid_player.pdf
http://www.barnbibblan.se/

Fältdagar

Under denna termin kommer vi att spendera fem dagar ute i verksamheten. Denna terminen har vi fått välja lite vart vi vill vara någonstans och även om vi vill vara i förskoleklass eller förskola. Som det låter nu kommer vi som haft vår praktik i förskoleklass få behörighet till det medan de andra kommer att få nöja sig med att vara behöriga i förskolan. Oavsett vilket ser jag som är placerad i förskoleklass detta som en möjlighet till att ta reda på om förskoleklassen är något jag vill arbeta inom eller ej.

Vi har inte fått någon utbildning som handlat om förskoleklassen specifikt, vilket gör att dessa dagar och även den kommande VFU-perioden kommer att bli spännande. Jag tror att de kommer vara fyllda med nya intryck och även funderingar över arbetssätt.

Dagarna innan VFU:n

Till skillnad från förskolan har jag hittills fått uppfattningen av att förskoleklassen är mer strukturerad och uppdelad. Jag har märkt att mitt synsätt som är mer fritt och öppet inte helt klickar med vad jag ser i förskoleklassen och att lärarna i förskoleklassen vill att barnen ska utvecklas på ett mer konkret sätt. Jag har hittills mött mycket arbete i färdiga böcker där barnen ska lära sig skriva och läsa, samt matematik. Det märks tydligt att förskoleklassen är en förberedelse inför skolan som behövs för alla barn. Det blir precis som det låter, ett steg mellan förskola och skola.

Uppgiften vi har under fältdagarna innan vfu:n är att bli inspirerade till att skapa ett didaktiskt material som ingår i verksamhetens befintliga tema. Min förskoleklass har inget tydligt tema vilket gör att jag kommer att anpassa mitt material utefter vad de håller på med i matematiken och/eller svenskan. Än så länge har jag en tanke, men ingen färdig idé.

"Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser."(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s. 63)

För att göra det lättare för mig själv har jag valt att utgå från överstående citat hämtat ur läroplanen.

Dagarna efter VFU:n

VFU:perioden har passerat och jag har haft tid i skolan. När jag nu har genomfört min vfu känner jag mig mer säker på hur allt fungerar i en förskoleklass om man jämför med hur det fungerar i förskolan. Det är en verksamhet som är mer inspirerad av skolan i den mån att det hålls lektionspass, men fortfarande innehåller mycket fri lek. Jag känner mig tryggare i min roll som förskollärare och tror att jag någon gång i framtiden absolut skulle kunna tänka mig att arbeta i förskoleklass. De två fältdagarna som har varit placerade efter vfu:n har handlat om att följa upp mitt didaktiska material. Jag valde att skapa en låda av vykort tillsammans med barnen. Det handlade om att de fick sy ihop alla sidorna med langettstygn. Jag har inspirerats av matematik och slöjd, men ser att jag även fått in en hel del svenska då barnen hela tiden diskuterat under arbetets gång. 

När jag kom tillbaka efter vfu:n hade arbetet med kortlådorna i princip stannat av helt och de som inte blev färdiga fick på eget initiativ försöka bli det. Jag inser att det någonstans behövs en drivande kraft för att projekt som dessa ska bli klara och i detta fallet var det givetvis jag. När jag kom tillbaka var det dessutom december och julförberedelserna var i full gång. Det var mycket pyssel och jag såg ingen som inspirerats av mitt arbete. Jag inser att arbetet med kortlådorna var något krävande gällande tiden och att det därför stannat av, annars såg jag att barnen utvecklades och efter mina reflektioner har även jag utvecklats och sett att projekt som dessa kanske tar lite mer kraft och tid än man tror från början.

Borås konstmuseum

I detta inlägg berörs följande kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Borås konstmuseum

När jag besökte Borås konstmuseum fanns där en utställning som hette Syster. Denna utställning behandlade jämställdhet och feminism vilket jag tycker är ett jätteviktigt område. I läroplanen för förskolan kan man se att jämställdhet och feminism belyses som viktiga i vår dagliga verksamhet.

"Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen.  

Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder."

(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 4)

Ett besök på utställningen Syster ser jag som en bra ingångspunkt för ett arbete med jämställdhet i förskolan. Syster belyser svårigheten med att ta sig fram i världen som kvinna eftersom vi fortfarande präglas av könsroller vilket tillåter oss att falla in i kvinnliga respektive manliga mönster. Detta belyser utställningen genom att bland annat visa upp en bokserie om de mest betydelsefulla konstnärerna ur vilken vi endast kan se (om jag kommer ihåg rätt) tre kvinnliga konstnärer av uppskattningsvis 100 böcker. Jag tror att de flesta pedagoger skulle känna sig lite handfallna om de tvingades ta sig dit med en barngrupp då många av oss, inkluderat jag har svårt att se vad man skulle kunna arbeta med tillsammans med små barn mer än att belysa världens orättvisor. Jag tror att ett besök på denna utställning skulle kunna vara bra för att skapa diskussioner i arbetslaget gällande pedagogers förhållningssätt till genus och hur vi pedagoger kan arbeta för att ge pojkar och flickor samma möjligheter i livet.

Är du intresserad av att läsa mer om utställningen och se lite bilder kan du göra det på denna bloggen: http://www.systerboras.blogspot.se/

Jönköpings läns museum

I detta inlägg berörs följande kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Jönköpings läns museum

Jag har besökt Jönköpings läns museum och utställningen Bauer som innehåller en samling av John Bauers sagolika konst. Denna utställning är en upplevelse i ljud, bild och ljus som tillsammans bildar en gemensam erfarenhet. Tillsammans med en barngrupp skulle jag låta barnen uppleva utställningen fritt för att sedan titta på något verk gemensamt. Bauers tavlor har ett bildspråk som sätter de flestas fantasi i rullning och jag tror att ett besök på utställningen skulle kunna kopplas till teman som handlar om sagor och där språkutveckling och fantasi står i fokus. Jag tycker följande mål från läroplanen tar upp vad man kan uppnå med ett tema där ett besök på utställningen Bauer ingår.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,/.../utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,/.../utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama."
(läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 ss. 9-10)

Museum i Göteborg

I detta inlägg berörs följande kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Göteborgs stadsmuseum

Stadsmuseet i Göteborg bjuder oss på en resa från forntidens Sverige till den temporära utställningen om 70-talet. Det finns mycket man kan arbeta med på stadsmuseet eftersom det är stort och innehåller mycket information. De olika tidsepokerna som beskrivs är intressant uppbyggda, men av utställningarna märks det av att barnens upplevelse har tagits i akt olika mycket i olika tidsepoker. Historia är det centrala här även om en påhittig pedagog säkert kan tänka sig massor av andra sätt att arbeta med utställningarna. Stadsmuseet är ganska stort vilket gör man att vid besök med barngrupper förmodligen gör besöket lättare om man väljer att begränsa sig till en tidsepok. Genom att begränsa sig till en epok tror jag barnen får ett bättre sammanhang och får som mest kunskap eftersom det skapar färre nya intryck. För att koppla detta till läroplanen har jag valt ut två strävansmål jag tycker vi får in i ett besök på Göteborgs stadsmuseum.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld."

(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 10)

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra." 

(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 10 )

Ett besök på Göteborgs stadsmuseum skulle jag göra i samband med ett tema som behandlar vår historia på något vis. Det hade även varit ett bra besök om barn visar att de är intresserade av vikingar eller om man på förskolan arbetar med att belysa barnen om olika religioner då en av utställningarna bland annat visar hur kristendomen kom till Sverige. Överlag är stadsmuseet trevligt, men något stort för att barn ska orka ta sig igenom hela och vara observanta.

Hasselblad Center

I Göteborgs konstmuseum ligger en egen avdelning som är inriktad på fotokonst. Vid mitt besök fanns där två utställningar där den ena var av fotografen Ishiuchi Miyako. Ishiuchi Miyakos bilder innehöll mycket historia och motiven var bland annat kläder och objekt som tillhörde offren i Hiroshima och även bilder på tillhörigheter till konstnären Frida Kahlo. Det fanns även en serie fotografier på kvinnor med diverse ärr där Ishiuchi Miyako ville belysa det kvinnliga skönhetsidealet. Till skillnad från Stadsmuseets utställningar ser jag här fler ingångspunkter till hur man skulle kunna arbeta med dessa fotografier tillsammans med barnen, men det kan hända att det har med mitt egna konstintresse att göra. Ett besök på hasselblad skulle till exempel kunna inspirera till att låta barnen ta egna fotografier för att skapa en egen utställning, de skulle också kunna användas till matematik eller livskunskap då bilderna dels innehöll mycket linjer, dels var lätta att relatera till. Ett besök på Hasselblad hade inte heller behövts begränsas på samma sätt som ett besök på stadsmuseet då Hasselblad Center är mindre. 

"Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld/.../ utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama."

(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 10)

Världskulturmuseet

Under mitt besök på världskulturmuseet var det tre utställningar öppna varav jag fastnade för den ena mest. Jag fastnade för en utställning som hette Jordlingar. Utställningen Jordlingar hade ett utomstående perspektiv där vi människor förklarades som om det vore för varelser som inte vet vilka vi på jorden är. Utställningen var helt anpassad efter barnen genom att föremål och fakta var placerad i barnens längd och allt var förklarat på ett enkelt sätt. Allt i utställningen fick röras och miljön lockade till lek. Detta är en utställning som kan tilltala alla barn på förskolan då även de yngsta. Det är en utställning som kan upplevas med hela kroppen. Jag kan tänka mig att ett arbete med denna utställning i förskolan skulle kunna riktas in på hållbar utveckling, livskunskap, rymden eller varför inte färger och former. Här ovan finns en film som visar lite av utställningen och hur man har arbetat med ett besök av en barngrupp. Jag ser att följande mål ifrån läroplanen lätt skulle kunna belysas här.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,/.../utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,/.../utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid
och förändring,/.../utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap."

(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 ss. 9-10)

    

Vad har då jag fått ut av alla dessa besök på museum som jag kan använda mig av i min kommande yrkesroll? 

Jag ser att det är viktigt att planera upp besöken genom att man som pedagog besöker museet innan för att på så sätt bilda sig en uppfattning om hur man kan arbeta med de olika utställningarna. Jag har fått förståelse för att det ibland kan vara bra att fråga om hjälp av de som arbetar på museet då de har mer kunskap om de olika föremålen/verken och därmed kan förklara och göra oss åskådare mer erfarna. Jag ser också att det är viktigt att läsa på om området utställningarna behandlar för att få så mycket ut av det som möjligt vilket gör att det kan vara ännu viktigare att arbeta med det behandlade området tillsammans med barngrupp innan man ger sig ut på en studieresa.

Bild- eget papper

I detta inlägg berörs följande kursmål:

•  redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

        

Att tillverka eget papper är enklare än vad en kan tro!

Du behöver:

En rymlig balja 

En screentrycksram/ram för papperstillverkning
Vatten
                              Gamla dagstidningar
                              En handmixer eller blender

Gör såhär:

1. Fyll baljan till hälften med vatten.

2. Riv tidningspappret till små bitar, lägg dessa i baljan med vattnet.

3. Mixa ihop till önskvärt slät pappersmassa, är massan för lös river du mer pappersbitar, lägger i och mixar ihop tills önskvärd tjocklek nås.

4. Ta fram din ram, för ner den i massan. Se till att ovansidan är täckt med massa och för sedan upp ramen vågrätt. Låt ramen droppa av överflödigt vatten genom att luta den lite.

5. Ta fram en tidning, lägg ovanpå ramen, vänd så att tidningen hamnar neråt, lägg på plan yta.

6.Hämta papper och torka sidan som ligger uppåt för att få massan torrare och få den att släppa ramen.

7. Lyft bort ramen, lägg tidningen med ditt färdiga  på ett säkert ställe för torkning!

Är det här för svårt för förskolan? Nej!

Detta är en process som är enkel, men något tidskrävande. Den är miljövänlig då du skapar eget papper och återanvänder gammalt papper. Ännu roligare är det ju för barnen då de får en förståelse för hur processen går till när en skapar papper. Kanske leder den förståelsen till ett miljötänk där barnen använder papper mer omtänksamt?

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap."(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 10)

Läroplanen tar upp att vi ska få barnen tänka på ett sätt där de har förståelse för att samhälle och natur påverkar varandra. Papperstillverkning kan användas som en del i ett större arbete där man fokuserar på hållbar utveckling.

Bilderboken leker

Bilderbok där text skapats utefter bilderna.

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

Vad gör vi fel när vi läser bilderböcker för barnen? Enligt Eva Wahlström1 är felen ett flertal som artar sig i att vi inte riktigt vet vad vi ska hantera bilderboken för som medie. Bilderboken är svår att definiera eftersom den ser ut som en bok, men utan bilderna är den ofta svår att förstå. Detta gör att boken egentligen skall betraktas mer som en film. Med detta sagt är det inte så svårt att räkna ut det första felet många gör. Det första felet handlar nämligen om att vi läser bilderböcker för allt för många barn samtidigt. I en bilderbok samverkar text och bild på ett sätt som ibland gör det svårt att förstå det ena utan det andra. När alla barn inte har en möjlighet att se bilderna samtidigt som de hör texten försvinner alltså en hel del av förståelsen. För att testa på en variant av hur svårt det kan vara att förstå när man antingen bara hör texten eller ser bilderna fick vi själva prova på att skriva egen text till färdiga bilder i böcker (se bild). Något som vi också ofta gör fel är att vi läser då barnen är trötta. När barnen är pigga och nyfikna lär de sig mest. Skulle vi välja bättre tillfällen på dagen då vi läser skapas en större förståelse för texten och vi kan diskutera boken tillsammans med barnen. 

Om vi börjar läsa med eftertanke och är medvetna om hur vi ska läsa för barnen optimerar vi deras lärande. Det krävs så lite för att läsningen skall ge så mycket mer!