Didaktiskt material

Vi har haft en föreläsning om didaktiska material som jag dessvärre inte kunde medverka vid, men har gått igenom powerpointen som visades och även hört mig för i klassen om vad som togs upp.

Vad gör material didaktiskt?
Ett material är didaktiskt så fort det finns en tanke bakom det, vilket gör att allt kan bli didaktiskt. När man ska skapa ett didaktiskt material finns det några saker man ska tänka på för att det ska gå smidigt. För att hålla koll på allt detta kan man ställa sig frågor som vad? När? Med vem? Varför? Och var? Genom att besvara dessa får man ett genomarbetat material som är didaktiskt.

Min första tanke var att ett didaktiskt material på något vis ska inbjuda till lek, men under terminens gång har jag förstått att ett material som underlättar vardagen också kan vara didaktiskt. Ett exempel på ett didaktisk material som inte är inriktat på lek är ett bildschema. Ett bildschema hjälper många barn att sortera upp dagen kronologiskt vilket ofta gör att de känner sig tryggare.

"Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden."
(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 6)

För att ta ett exempel kan det vara jobbigt för barn att inte veta när de blir hämtade. Om det då finns ett schema på dagens aktiviteter kan det placeras en bild på barnet vid den bilden barnet blir hämtat. Ser barnet att det är många bilder tills bilden på barnet dyker upp kan hen avslappnat leka vidare i vetskapen att hen har lång tid på sig.

Annat material som inbjuder till lek och är didaktiskt kan vara skålar och olikfärgade djur där barnen kan sortera och därmed öva matematik, eller varför inte en klättervägg utomhus där tanken är att barnen ska öva motorik?

Medierat lärande

I detta inlägg berörs följande kursmål:

•  redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Vad innebär medierat lärande?

Gunilla Fihn1 menar att medierat lärande är ett lärande som utgår från ett medium. Ett medium kan till exempel vara bild, form, drama, musik eller dans och syftar på de kulturella uttryckssätt vi människor använder oss av för att förstå omvärlden. 

Det finns många olika sätt för att tillägna sig kunskaper, även i de mer estetiska ämnena vilket är viktigt att vi som blivande förskollärare tar till oss. Genom att få in olika aspekter av lärande i verksamheten kan vi skapa förutsättningar för att alla barn kan vara delaktiga.

Något Linge (2013 s. 152) tar upp är att läraren under en kreativ aktivitet inte skall vara för styrande, utan komma in och stötta när det blir svårt och lägga ribban högre när lärandet behöver fördjupas. Det är alltså vi som lärare som har makten och ansvaret att se till att barnen alltid har möjlighet till utveckla sina kunskaper. Svensson (2013 s. 81) beskriver även att studenterna måste få känna sig delaktiga i sitt eget lärande för att lärandet skall få betydelse. Får lärandet betydelse blir studenterna mer motiverade till att lära sig. 

Det finns mycket  att ta hänsyn till när estetiska aktiviteter arrangeras, men jag tror att utgångspunkten alltid ska vara att barnen ska ha roligt under lärandet.

Navet del 2

Andra gången på navet fokuserade vi inte på omgivningen, utan var i ett rum där vi fick experimentera i draken Bertas anda. Experimenten var inriktade på fysik och kemi och framför allt lämpliga för en barngrupp vilket i detta betyder att inget av ämnena är farligt att få i sig och att experimenten är simpla att utföra. I bilderna här bredvid har vi använt oss av färgade sockerlösningar med olika densitet där vår uppgift blev att försöka få så många olika färger som möjligt genom att droppa dessa i ett provrör med hjälp av en pipett.

Ett smart tips vi fick under dagen var att om vi någon gång skulle köpa in provrör till förskolan skulle vi köpa sådana utan kanter eftersom att de med kanter ofta går sönder i diskmaskinen och därmed blir farliga i och med vassa kanter i glas. 

Andra delen av dagen arbetade vi med fysik och då främst ljud. Vi fick bland annat prova på ett ljudmemory vilket var klurigare än man kan tro. Utöver ljudmemoryt fick vi ett stort kabelrör där vår utmaning blev att försöka ta reda på hur många olika sätt man kunde utforska röret på som skapade ljud. Jag tror många av oss blev fascinerade över hur många sätt det fanns att utforska ett rör på gällande ljud. Jag fick också en större insikt i hur små barn utforskar sin omvärld och ser att ljud är ett bra område att experimentera inom tillsammans med de yngsta. 

Alla de experiment vi gjort under dagen går också att förknippa med skapande eftersom att mycket av det går att koppla till andra estetiska områden, ljudmemoryt kan till exempel kopplas ihop med musik och experimentet med densitet kan kopplas ihop med bild. Med dagen tar jag med mig ännu mer inspiration till att experimentera med barnen och längtar tills jag äntligen får komma ut och arbeta!

Läroplanen visar också på att vi ska arbeta med fysik och kemi.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,"
(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 10)

Textil Broderi/tryck

I detta inlägg berörs följande kursmål:

•  redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Broderi

Under våra 2 workshops med Eva Wahlström1 gick vi igenom broderi och tryck och kopplade detta till ett arbete i barngrupp. Det första intrycket för många yngre är att textila tekniker är lite främmande och svårt, men under denna workshop kan jag tänka mig att många ändrar sig. Vi blev indelade i våra studiegrupper och blev tilldelade en dikt per grupp. Vår uppgift blev att gestalta dikten med fritt broderi. I fritt broderi finns inga regler vilket gör att det blir lite som att måla, fast med nål och tråd. När vi samsats i gruppen om hur vi skulle lägga upp vår bild satte vi igång och sydde. Eftersom att vi var fyra stycken som skulle samarbeta på ett och samma stycke tyg blev övningen verkligen en samarbetsövning. Då alla grupper var färdiga redovisade vi genom att var grupp visade sitt verk för de andra, men utan att avslöja dikterna. Genom att se på verket skulle resterande klasskamrater uttrycka sina tankar om vad de fick för känslor och tankar av vårt broderi. Trots att ingen grupp kände till de andra gruppernas dikter blev diskussionerna om vad dikten kunde innehålla väldigt likt vad dikten faktiskt innehöll.  

Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand Velicu (2010) beskriver att broderi är något vi kan börja lära ut till barn i fyra- till femårsåldern. De tar också upp att broderi är något som får lov att ta tid och att motivet gärna ändras under arbetets gång. Efter genomgången workshop ser jag att broderi är underskattat och bra för barn att arbeta med eftersom det tränar både kreativitet, finmotorik och fantasi. Hade jag introducerat detta för barn i förskolan hade jag förmodligen låtit barnen få var sin egen tygbit till att börja med för att de ska få känna på hur det är att sy, men sedan utvecklat detta till ett samarbete. Läroplanen för förskolan tar upp detta på följande vis:

"Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik."
(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 7)

Broderi är något som infaller både under tekniker och bild då det är ett kreativt skapande med hjälp av textila tekniker. Vad jag uppskattar med fritt broderi mest är att det går snabbt att se resultat och framför allt att det är roligt och avslappnande. Nu uppmanar jag alla att ta sig tid till att utforska textila tekniker.

Vårt färdiga resultat.

Tryck

Vår andra workshop handlade om textiltryck. Textiltryck är något som är användbart och enkelt att arbeta med i förskolan eftersom att du egentligen kan använda dig av vad som helst när du trycker. När du arbetar med tryck kan du använda dig av stenar, kottar, kork, potatis eller varför inte bara använda pensel som när du målar som vanligt? Med hjälp av tryck går det lätt att förändra något gammalt så att det känns nytt och fräscht. Eva Wahlström1 berättade att hennes intresse av tryck kom fram när hennes dotter var liten och det alltid dök upp matfläckar som inte gick bort på dotterns nya kläder. Istället för att slänga och köpa nytt valde hon då att täcka fläckarna med tryck. Beroende på hur vi lägger upp ett arbete med textiltryck i förskolan kan vi alltså även få med återanvändning och ett miljötänk.

Metod och kartläggning

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
• redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter

Ann-Katrin Svensson1 har nu haft två föreläsningar som handlat om olika metoder inom språkutveckling och även om olika kartläggningssystem. Mycket som sades kände jag igen sedan tidigare i utbildningen, men kartläggning var nytt inom språkutvecklingen.

Det jag tar med mig mest utifrån föreläsningen om kartläggning är att kartläggningen inte ska användas för att se brister hos enskilda barn utan för att upptäcka brister i verksamheten och skapa diskussioner om hur de kan lösas. Detta är visserligen inte helt nytt för mig, men tydligen ett vanligt problem ute på förskolor att kartläggning används med fel syfte. Det kartläggningssystem som togs upp var TRAS vilket många i Borås kommun arbetar med. 

Kartläggning

TRAS står för tidig registrering av språkutveckling och används på det sättet att man utgår ifrån ett schema som fylls i av varje barn under observation. Resultatet sammanställs sedan för att arbetslaget ska se vad de behöver arbeta mer med tillsammans med barngruppen. Jag kan egentligen inte se något negativt med denna kartläggningsmetod förutom att det finns vissa som använder den fel.

Eftersom att TRAS är ett material som är copywright på kunde jag dessvärre inte ta något kort på materialet som ligger till grund, men här kan du hitta en länk till förlaget som ger ut materialet.

Bedömning är alltid en kritisk punkt i förskolan eftersom att vi inte ska syssla med sådant utan istället har strävansmål för barnen. Det är här vissa använder TRAS fel då de ser detta som en kunskapsbedömning av individen, men glömmer tänka ett steg längre. Tanken är ju alltså inte att vi genom detta schema ska bedöma, utan sammanställa alla ifyllda scheman för att få ett resultat som kan användas för att läsa av vad vi behöver arbeta med mer gällande språkutvecklingen i barngruppen. För att förtydliga ytterligare så används materialet för att medvetandegöra pedagogernas arbetssätt. När det gäller olika kartläggningssystem kommer det alltid att finnas delade meningar eftersom att det i början utgår från ett enskilt barn.  Jag har hittills fått en bra uppfattning av materialet då det behandlar många olika punkter inom språkutvecklingen, men kan inte uttala mig om hur det funkar eftersom jag inte har använt materialet själv.

Metod för läs- och skrivinlärning
Ann-Katrin Svensson1 tog även upp lite olika metoder för läs- och skrivinlärning eftersom att några av oss ska ha vår VFU i förskoleklass. Två av dessa som Ann-Katrin gick igenom lite extra är Helordsmetoden och Bornholmsmodellen där den senare egentligen är den enda som är vetenskapligt bevisad.

Bornholmsmodellen är en modell som bygger på ljuden i orden. Denna modell innehåller mycket rim och ramsor och lek med ljud. Du kan hitta material och fakta om Bornholmsmodellen här.
Det som är bra med denna modell är att det finns färdigt material och materialbeskrivningar att använda sig av vilket är lätt att göra i grupp och därför är smidigt att använda sig av på samlingar. Vad som är negativt är att denna modell fokuserar så mycket på ljud att det visuella och även förståelsen av innehållet försvinner något.

Takk och gakk

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

Varför ska det vara bra med teckenkommunikation? 

• Barn som ännu inte lärt sig tala kan istället kommunicera via tecken vilket förhoppningsvis leder till färre konflikter eftersom de kan göra sig förstådda.

• Forskning har visat att barn födda med downs syndrom vars omgivning använt teckenkommunikation har betydligt större ordförråd än de vars omgivning inte använt det vid samma ålder.

• Genom teckenkommunikation befästs språket bättre eftersom att fler sinnen används.

Varför ska det vara bra med kommunikation med hjälp av grafik?

• Genom bilder kan man skapa scheman som underlättar genom att ge barnen en struktur på dagen, vilket leder till mer självständiga barn och färre konflikter.

• Bilder kan användas för konfliktlösning. Genom att man tillsammans med de berörda målar upp en serie av konflikten blir det mer konkret. Man pratar även långsammare, vilket leder till färre missförstånd.

• För de som har svårt med tal och motorik kan bliss vara ett bra alternativ. Bliss är kommunikation med hjälp av en personlig bildkarta. På bildkartan finns olika symboler som symboliserar ord. Med hjälp av olika verktyg eller om möjligt fingrarna pekar personen på symbolerna medan någon annan tolkar med ord.

Camilla1 har haft två inspirerande föreläsningar om teckenkommunikation och bildkommunikation. Vi har fått många bra tips på hur dessa kan tas in i förskolan och en större förståelse av varför man ska använda sig av det. Från att ha varit lite frågande om hur man ska få in tecken i vardagen på förskolan ser jag nu att det inte behöver vara så svårt. Det kan handla om att smyga in lite tecken på fruktstunden där man kan teckna de olika frukterna barnen kan välja mellan, eller ha veckans tecken i hallen.

När det gäller bilder är det något många förskolor använder sig av gällande hur leksaker ska sorteras, men färre som använder det i kombination med ett dagsschema. Många barn med eller utan behov av extra stöd kan hjälpas till att bli tryggare då de kan se vad som sker när under dagen. Om man skapar ett schema kan vissa barn slappna av mer eftersom de blir mer medvetna om när till exempel hämtning sker.

Det viktiga med TAKK och GAKK är inte att man är proffs direkt utan att man börjar någonstans, för när man väl börjat är det lätt att utveckla och dessutom tror jag det är lätt att man får mer engagemang ju mer man själv lär sig. Efter dessa föreläsningar är jag förundrad över hur man tillåter sig att inte använda något av detta alls på en del förskolor, men det handlar förmodligen om okunskap.

Vad säger våra kära styrdokument om TAKK och GAKK då? Det jag har hittat som talar mest för att vi faktiskt borde använda oss av detta mer i förskolan är följande:

"Normerna för likvärdigheten anges av de nationella målen, och förskolan ska arbeta för att nå dessa mål. Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande ska prägla arbetet i förskolan. Hänsyn ska tas till barnens olika förutsättningar och behov."
(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 5)

"Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt."
(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s.5)

För att inspirera vidare lägger jag ut några länkar här under.

Tecken
http://teckensprakslexikon.su.se/
http://www.barnbibblan.se/
http://teckna.se/
https://www.youtube.com/results?search_query=sjung+med+sanna

Bilder

http://papunet.net/svenska/

http://hargdata.se/
http://www.picomed.se/filarkiv/manualer/svensk/komma_ig__ng__med_grid_player.pdf
http://www.barnbibblan.se/

Fältdagar

Under denna termin kommer vi att spendera fem dagar ute i verksamheten. Denna terminen har vi fått välja lite vart vi vill vara någonstans och även om vi vill vara i förskoleklass eller förskola. Som det låter nu kommer vi som haft vår praktik i förskoleklass få behörighet till det medan de andra kommer att få nöja sig med att vara behöriga i förskolan. Oavsett vilket ser jag som är placerad i förskoleklass detta som en möjlighet till att ta reda på om förskoleklassen är något jag vill arbeta inom eller ej.

Vi har inte fått någon utbildning som handlat om förskoleklassen specifikt, vilket gör att dessa dagar och även den kommande VFU-perioden kommer att bli spännande. Jag tror att de kommer vara fyllda med nya intryck och även funderingar över arbetssätt.

Dagarna innan VFU:n

Till skillnad från förskolan har jag hittills fått uppfattningen av att förskoleklassen är mer strukturerad och uppdelad. Jag har märkt att mitt synsätt som är mer fritt och öppet inte helt klickar med vad jag ser i förskoleklassen och att lärarna i förskoleklassen vill att barnen ska utvecklas på ett mer konkret sätt. Jag har hittills mött mycket arbete i färdiga böcker där barnen ska lära sig skriva och läsa, samt matematik. Det märks tydligt att förskoleklassen är en förberedelse inför skolan som behövs för alla barn. Det blir precis som det låter, ett steg mellan förskola och skola.

Uppgiften vi har under fältdagarna innan vfu:n är att bli inspirerade till att skapa ett didaktiskt material som ingår i verksamhetens befintliga tema. Min förskoleklass har inget tydligt tema vilket gör att jag kommer att anpassa mitt material utefter vad de håller på med i matematiken och/eller svenskan. Än så länge har jag en tanke, men ingen färdig idé.

"Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser."(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s. 63)

För att göra det lättare för mig själv har jag valt att utgå från överstående citat hämtat ur läroplanen.

Dagarna efter VFU:n

VFU:perioden har passerat och jag har haft tid i skolan. När jag nu har genomfört min vfu känner jag mig mer säker på hur allt fungerar i en förskoleklass om man jämför med hur det fungerar i förskolan. Det är en verksamhet som är mer inspirerad av skolan i den mån att det hålls lektionspass, men fortfarande innehåller mycket fri lek. Jag känner mig tryggare i min roll som förskollärare och tror att jag någon gång i framtiden absolut skulle kunna tänka mig att arbeta i förskoleklass. De två fältdagarna som har varit placerade efter vfu:n har handlat om att följa upp mitt didaktiska material. Jag valde att skapa en låda av vykort tillsammans med barnen. Det handlade om att de fick sy ihop alla sidorna med langettstygn. Jag har inspirerats av matematik och slöjd, men ser att jag även fått in en hel del svenska då barnen hela tiden diskuterat under arbetets gång. 

När jag kom tillbaka efter vfu:n hade arbetet med kortlådorna i princip stannat av helt och de som inte blev färdiga fick på eget initiativ försöka bli det. Jag inser att det någonstans behövs en drivande kraft för att projekt som dessa ska bli klara och i detta fallet var det givetvis jag. När jag kom tillbaka var det dessutom december och julförberedelserna var i full gång. Det var mycket pyssel och jag såg ingen som inspirerats av mitt arbete. Jag inser att arbetet med kortlådorna var något krävande gällande tiden och att det därför stannat av, annars såg jag att barnen utvecklades och efter mina reflektioner har även jag utvecklats och sett att projekt som dessa kanske tar lite mer kraft och tid än man tror från början.