VFU-Konferens

Varken jag eller min handledare har haft möjlighet att medverka på VFU-konferensen vilket gjort att jag fått nöja mig med information från mina kära klasskamrater. Jag ska försöka sammanfatta min uppfattning av konferensen i detta blogginlägg.

Förutom den nödvändiga informationen kring VFU som vi studenter fått genomgång alla terminer bjöd denna VFU-konferens på en föreläsning som behandlade estetiska lärprocesser. Vår termin har förutom matematik och språkutveckling egentligen bara behandlat estetiska ämnen vilket gjorde att denna föreläsning passade ypperligt bra och jag kan tänka mig att den inspirerade många av våra handledare. Vad jag har fått berättat för mig verkar det som att föreläsningen i sig gick ut på att utmana våra föreställningar om hur vi kan arbeta med estetiska lärprocesser i förskolan och få oss att tänka till.

En estetisk lärprocess är något som leder till fördjupad kunskap och förståelse för vår omvärld. För att förstå att vi behöver tänka utanför boxen som det så fint heter har jag letat upp ett avslutande citat från läroplanen som jag tycker tar upp komplexiteten i begreppet kunskap.

"Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper."

(Läroplanen för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 6) 

En egen estetisk lärprocess som kanske inte är så nytänkande, men trots det en bidragande faktor till min kunskapsutveckling. 

Didaktiskt material

Vi har haft en föreläsning om didaktiska material som jag dessvärre inte kunde medverka vid, men har gått igenom powerpointen som visades och även hört mig för i klassen om vad som togs upp.

Vad gör material didaktiskt?
Ett material är didaktiskt så fort det finns en tanke bakom det, vilket gör att allt kan bli didaktiskt. När man ska skapa ett didaktiskt material finns det några saker man ska tänka på för att det ska gå smidigt. För att hålla koll på allt detta kan man ställa sig frågor som vad? När? Med vem? Varför? Och var? Genom att besvara dessa får man ett genomarbetat material som är didaktiskt.

Min första tanke var att ett didaktiskt material på något vis ska inbjuda till lek, men under terminens gång har jag förstått att ett material som underlättar vardagen också kan vara didaktiskt. Ett exempel på ett didaktisk material som inte är inriktat på lek är ett bildschema. Ett bildschema hjälper många barn att sortera upp dagen kronologiskt vilket ofta gör att de känner sig tryggare.

"Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden."
(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 6)

För att ta ett exempel kan det vara jobbigt för barn att inte veta när de blir hämtade. Om det då finns ett schema på dagens aktiviteter kan det placeras en bild på barnet vid den bilden barnet blir hämtat. Ser barnet att det är många bilder tills bilden på barnet dyker upp kan hen avslappnat leka vidare i vetskapen att hen har lång tid på sig.

Annat material som inbjuder till lek och är didaktiskt kan vara skålar och olikfärgade djur där barnen kan sortera och därmed öva matematik, eller varför inte en klättervägg utomhus där tanken är att barnen ska öva motorik?

Medierat lärande

I detta inlägg berörs följande kursmål:

•  redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Vad innebär medierat lärande?

Gunilla Fihn1 menar att medierat lärande är ett lärande som utgår från ett medium. Ett medium kan till exempel vara bild, form, drama, musik eller dans och syftar på de kulturella uttryckssätt vi människor använder oss av för att förstå omvärlden. 

Det finns många olika sätt för att tillägna sig kunskaper, även i de mer estetiska ämnena vilket är viktigt att vi som blivande förskollärare tar till oss. Genom att få in olika aspekter av lärande i verksamheten kan vi skapa förutsättningar för att alla barn kan vara delaktiga.

Något Linge (2013 s. 152) tar upp är att läraren under en kreativ aktivitet inte skall vara för styrande, utan komma in och stötta när det blir svårt och lägga ribban högre när lärandet behöver fördjupas. Det är alltså vi som lärare som har makten och ansvaret att se till att barnen alltid har möjlighet till utveckla sina kunskaper. Svensson (2013 s. 81) beskriver även att studenterna måste få känna sig delaktiga i sitt eget lärande för att lärandet skall få betydelse. Får lärandet betydelse blir studenterna mer motiverade till att lära sig. 

Det finns mycket  att ta hänsyn till när estetiska aktiviteter arrangeras, men jag tror att utgångspunkten alltid ska vara att barnen ska ha roligt under lärandet.

Navet del 2

Andra gången på navet fokuserade vi inte på omgivningen, utan var i ett rum där vi fick experimentera i draken Bertas anda. Experimenten var inriktade på fysik och kemi och framför allt lämpliga för en barngrupp vilket i detta betyder att inget av ämnena är farligt att få i sig och att experimenten är simpla att utföra. I bilderna här bredvid har vi använt oss av färgade sockerlösningar med olika densitet där vår uppgift blev att försöka få så många olika färger som möjligt genom att droppa dessa i ett provrör med hjälp av en pipett.

Ett smart tips vi fick under dagen var att om vi någon gång skulle köpa in provrör till förskolan skulle vi köpa sådana utan kanter eftersom att de med kanter ofta går sönder i diskmaskinen och därmed blir farliga i och med vassa kanter i glas. 

Andra delen av dagen arbetade vi med fysik och då främst ljud. Vi fick bland annat prova på ett ljudmemory vilket var klurigare än man kan tro. Utöver ljudmemoryt fick vi ett stort kabelrör där vår utmaning blev att försöka ta reda på hur många olika sätt man kunde utforska röret på som skapade ljud. Jag tror många av oss blev fascinerade över hur många sätt det fanns att utforska ett rör på gällande ljud. Jag fick också en större insikt i hur små barn utforskar sin omvärld och ser att ljud är ett bra område att experimentera inom tillsammans med de yngsta. 

Alla de experiment vi gjort under dagen går också att förknippa med skapande eftersom att mycket av det går att koppla till andra estetiska områden, ljudmemoryt kan till exempel kopplas ihop med musik och experimentet med densitet kan kopplas ihop med bild. Med dagen tar jag med mig ännu mer inspiration till att experimentera med barnen och längtar tills jag äntligen får komma ut och arbeta!

Läroplanen visar också på att vi ska arbeta med fysik och kemi.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,"
(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 10)

Textil Broderi/tryck

I detta inlägg berörs följande kursmål:

•  redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Broderi

Under våra 2 workshops med Eva Wahlström1 gick vi igenom broderi och tryck och kopplade detta till ett arbete i barngrupp. Det första intrycket för många yngre är att textila tekniker är lite främmande och svårt, men under denna workshop kan jag tänka mig att många ändrar sig. Vi blev indelade i våra studiegrupper och blev tilldelade en dikt per grupp. Vår uppgift blev att gestalta dikten med fritt broderi. I fritt broderi finns inga regler vilket gör att det blir lite som att måla, fast med nål och tråd. När vi samsats i gruppen om hur vi skulle lägga upp vår bild satte vi igång och sydde. Eftersom att vi var fyra stycken som skulle samarbeta på ett och samma stycke tyg blev övningen verkligen en samarbetsövning. Då alla grupper var färdiga redovisade vi genom att var grupp visade sitt verk för de andra, men utan att avslöja dikterna. Genom att se på verket skulle resterande klasskamrater uttrycka sina tankar om vad de fick för känslor och tankar av vårt broderi. Trots att ingen grupp kände till de andra gruppernas dikter blev diskussionerna om vad dikten kunde innehålla väldigt likt vad dikten faktiskt innehöll.  

Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand Velicu (2010) beskriver att broderi är något vi kan börja lära ut till barn i fyra- till femårsåldern. De tar också upp att broderi är något som får lov att ta tid och att motivet gärna ändras under arbetets gång. Efter genomgången workshop ser jag att broderi är underskattat och bra för barn att arbeta med eftersom det tränar både kreativitet, finmotorik och fantasi. Hade jag introducerat detta för barn i förskolan hade jag förmodligen låtit barnen få var sin egen tygbit till att börja med för att de ska få känna på hur det är att sy, men sedan utvecklat detta till ett samarbete. Läroplanen för förskolan tar upp detta på följande vis:

"Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik."
(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 7)

Broderi är något som infaller både under tekniker och bild då det är ett kreativt skapande med hjälp av textila tekniker. Vad jag uppskattar med fritt broderi mest är att det går snabbt att se resultat och framför allt att det är roligt och avslappnande. Nu uppmanar jag alla att ta sig tid till att utforska textila tekniker.

Vårt färdiga resultat.

Tryck

Vår andra workshop handlade om textiltryck. Textiltryck är något som är användbart och enkelt att arbeta med i förskolan eftersom att du egentligen kan använda dig av vad som helst när du trycker. När du arbetar med tryck kan du använda dig av stenar, kottar, kork, potatis eller varför inte bara använda pensel som när du målar som vanligt? Med hjälp av tryck går det lätt att förändra något gammalt så att det känns nytt och fräscht. Eva Wahlström1 berättade att hennes intresse av tryck kom fram när hennes dotter var liten och det alltid dök upp matfläckar som inte gick bort på dotterns nya kläder. Istället för att slänga och köpa nytt valde hon då att täcka fläckarna med tryck. Beroende på hur vi lägger upp ett arbete med textiltryck i förskolan kan vi alltså även få med återanvändning och ett miljötänk.

Metod och kartläggning

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
• redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter

Ann-Katrin Svensson1 har nu haft två föreläsningar som handlat om olika metoder inom språkutveckling och även om olika kartläggningssystem. Mycket som sades kände jag igen sedan tidigare i utbildningen, men kartläggning var nytt inom språkutvecklingen.

Det jag tar med mig mest utifrån föreläsningen om kartläggning är att kartläggningen inte ska användas för att se brister hos enskilda barn utan för att upptäcka brister i verksamheten och skapa diskussioner om hur de kan lösas. Detta är visserligen inte helt nytt för mig, men tydligen ett vanligt problem ute på förskolor att kartläggning används med fel syfte. Det kartläggningssystem som togs upp var TRAS vilket många i Borås kommun arbetar med. 

Kartläggning

TRAS står för tidig registrering av språkutveckling och används på det sättet att man utgår ifrån ett schema som fylls i av varje barn under observation. Resultatet sammanställs sedan för att arbetslaget ska se vad de behöver arbeta mer med tillsammans med barngruppen. Jag kan egentligen inte se något negativt med denna kartläggningsmetod förutom att det finns vissa som använder den fel.

Eftersom att TRAS är ett material som är copywright på kunde jag dessvärre inte ta något kort på materialet som ligger till grund, men här kan du hitta en länk till förlaget som ger ut materialet.

Bedömning är alltid en kritisk punkt i förskolan eftersom att vi inte ska syssla med sådant utan istället har strävansmål för barnen. Det är här vissa använder TRAS fel då de ser detta som en kunskapsbedömning av individen, men glömmer tänka ett steg längre. Tanken är ju alltså inte att vi genom detta schema ska bedöma, utan sammanställa alla ifyllda scheman för att få ett resultat som kan användas för att läsa av vad vi behöver arbeta med mer gällande språkutvecklingen i barngruppen. För att förtydliga ytterligare så används materialet för att medvetandegöra pedagogernas arbetssätt. När det gäller olika kartläggningssystem kommer det alltid att finnas delade meningar eftersom att det i början utgår från ett enskilt barn.  Jag har hittills fått en bra uppfattning av materialet då det behandlar många olika punkter inom språkutvecklingen, men kan inte uttala mig om hur det funkar eftersom jag inte har använt materialet själv.

Metod för läs- och skrivinlärning
Ann-Katrin Svensson1 tog även upp lite olika metoder för läs- och skrivinlärning eftersom att några av oss ska ha vår VFU i förskoleklass. Två av dessa som Ann-Katrin gick igenom lite extra är Helordsmetoden och Bornholmsmodellen där den senare egentligen är den enda som är vetenskapligt bevisad.

Bornholmsmodellen är en modell som bygger på ljuden i orden. Denna modell innehåller mycket rim och ramsor och lek med ljud. Du kan hitta material och fakta om Bornholmsmodellen här.
Det som är bra med denna modell är att det finns färdigt material och materialbeskrivningar att använda sig av vilket är lätt att göra i grupp och därför är smidigt att använda sig av på samlingar. Vad som är negativt är att denna modell fokuserar så mycket på ljud att det visuella och även förståelsen av innehållet försvinner något.

Takk och gakk

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

Varför ska det vara bra med teckenkommunikation? 

• Barn som ännu inte lärt sig tala kan istället kommunicera via tecken vilket förhoppningsvis leder till färre konflikter eftersom de kan göra sig förstådda.

• Forskning har visat att barn födda med downs syndrom vars omgivning använt teckenkommunikation har betydligt större ordförråd än de vars omgivning inte använt det vid samma ålder.

• Genom teckenkommunikation befästs språket bättre eftersom att fler sinnen används.

Varför ska det vara bra med kommunikation med hjälp av grafik?

• Genom bilder kan man skapa scheman som underlättar genom att ge barnen en struktur på dagen, vilket leder till mer självständiga barn och färre konflikter.

• Bilder kan användas för konfliktlösning. Genom att man tillsammans med de berörda målar upp en serie av konflikten blir det mer konkret. Man pratar även långsammare, vilket leder till färre missförstånd.

• För de som har svårt med tal och motorik kan bliss vara ett bra alternativ. Bliss är kommunikation med hjälp av en personlig bildkarta. På bildkartan finns olika symboler som symboliserar ord. Med hjälp av olika verktyg eller om möjligt fingrarna pekar personen på symbolerna medan någon annan tolkar med ord.

Camilla1 har haft två inspirerande föreläsningar om teckenkommunikation och bildkommunikation. Vi har fått många bra tips på hur dessa kan tas in i förskolan och en större förståelse av varför man ska använda sig av det. Från att ha varit lite frågande om hur man ska få in tecken i vardagen på förskolan ser jag nu att det inte behöver vara så svårt. Det kan handla om att smyga in lite tecken på fruktstunden där man kan teckna de olika frukterna barnen kan välja mellan, eller ha veckans tecken i hallen.

När det gäller bilder är det något många förskolor använder sig av gällande hur leksaker ska sorteras, men färre som använder det i kombination med ett dagsschema. Många barn med eller utan behov av extra stöd kan hjälpas till att bli tryggare då de kan se vad som sker när under dagen. Om man skapar ett schema kan vissa barn slappna av mer eftersom de blir mer medvetna om när till exempel hämtning sker.

Det viktiga med TAKK och GAKK är inte att man är proffs direkt utan att man börjar någonstans, för när man väl börjat är det lätt att utveckla och dessutom tror jag det är lätt att man får mer engagemang ju mer man själv lär sig. Efter dessa föreläsningar är jag förundrad över hur man tillåter sig att inte använda något av detta alls på en del förskolor, men det handlar förmodligen om okunskap.

Vad säger våra kära styrdokument om TAKK och GAKK då? Det jag har hittat som talar mest för att vi faktiskt borde använda oss av detta mer i förskolan är följande:

"Normerna för likvärdigheten anges av de nationella målen, och förskolan ska arbeta för att nå dessa mål. Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande ska prägla arbetet i förskolan. Hänsyn ska tas till barnens olika förutsättningar och behov."
(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 5)

"Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt."
(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s.5)

För att inspirera vidare lägger jag ut några länkar här under.

Tecken
http://teckensprakslexikon.su.se/
http://www.barnbibblan.se/
http://teckna.se/
https://www.youtube.com/results?search_query=sjung+med+sanna

Bilder

http://papunet.net/svenska/

http://hargdata.se/
http://www.picomed.se/filarkiv/manualer/svensk/komma_ig__ng__med_grid_player.pdf
http://www.barnbibblan.se/

Fältdagar

Under denna termin kommer vi att spendera fem dagar ute i verksamheten. Denna terminen har vi fått välja lite vart vi vill vara någonstans och även om vi vill vara i förskoleklass eller förskola. Som det låter nu kommer vi som haft vår praktik i förskoleklass få behörighet till det medan de andra kommer att få nöja sig med att vara behöriga i förskolan. Oavsett vilket ser jag som är placerad i förskoleklass detta som en möjlighet till att ta reda på om förskoleklassen är något jag vill arbeta inom eller ej.

Vi har inte fått någon utbildning som handlat om förskoleklassen specifikt, vilket gör att dessa dagar och även den kommande VFU-perioden kommer att bli spännande. Jag tror att de kommer vara fyllda med nya intryck och även funderingar över arbetssätt.

Dagarna innan VFU:n

Till skillnad från förskolan har jag hittills fått uppfattningen av att förskoleklassen är mer strukturerad och uppdelad. Jag har märkt att mitt synsätt som är mer fritt och öppet inte helt klickar med vad jag ser i förskoleklassen och att lärarna i förskoleklassen vill att barnen ska utvecklas på ett mer konkret sätt. Jag har hittills mött mycket arbete i färdiga böcker där barnen ska lära sig skriva och läsa, samt matematik. Det märks tydligt att förskoleklassen är en förberedelse inför skolan som behövs för alla barn. Det blir precis som det låter, ett steg mellan förskola och skola.

Uppgiften vi har under fältdagarna innan vfu:n är att bli inspirerade till att skapa ett didaktiskt material som ingår i verksamhetens befintliga tema. Min förskoleklass har inget tydligt tema vilket gör att jag kommer att anpassa mitt material utefter vad de håller på med i matematiken och/eller svenskan. Än så länge har jag en tanke, men ingen färdig idé.

"Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser."(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s. 63)

För att göra det lättare för mig själv har jag valt att utgå från överstående citat hämtat ur läroplanen.

Dagarna efter VFU:n

VFU:perioden har passerat och jag har haft tid i skolan. När jag nu har genomfört min vfu känner jag mig mer säker på hur allt fungerar i en förskoleklass om man jämför med hur det fungerar i förskolan. Det är en verksamhet som är mer inspirerad av skolan i den mån att det hålls lektionspass, men fortfarande innehåller mycket fri lek. Jag känner mig tryggare i min roll som förskollärare och tror att jag någon gång i framtiden absolut skulle kunna tänka mig att arbeta i förskoleklass. De två fältdagarna som har varit placerade efter vfu:n har handlat om att följa upp mitt didaktiska material. Jag valde att skapa en låda av vykort tillsammans med barnen. Det handlade om att de fick sy ihop alla sidorna med langettstygn. Jag har inspirerats av matematik och slöjd, men ser att jag även fått in en hel del svenska då barnen hela tiden diskuterat under arbetets gång. 

När jag kom tillbaka efter vfu:n hade arbetet med kortlådorna i princip stannat av helt och de som inte blev färdiga fick på eget initiativ försöka bli det. Jag inser att det någonstans behövs en drivande kraft för att projekt som dessa ska bli klara och i detta fallet var det givetvis jag. När jag kom tillbaka var det dessutom december och julförberedelserna var i full gång. Det var mycket pyssel och jag såg ingen som inspirerats av mitt arbete. Jag inser att arbetet med kortlådorna var något krävande gällande tiden och att det därför stannat av, annars såg jag att barnen utvecklades och efter mina reflektioner har även jag utvecklats och sett att projekt som dessa kanske tar lite mer kraft och tid än man tror från början.

Borås konstmuseum

I detta inlägg berörs följande kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Borås konstmuseum

När jag besökte Borås konstmuseum fanns där en utställning som hette Syster. Denna utställning behandlade jämställdhet och feminism vilket jag tycker är ett jätteviktigt område. I läroplanen för förskolan kan man se att jämställdhet och feminism belyses som viktiga i vår dagliga verksamhet.

"Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen.  

Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder."

(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 4)

Ett besök på utställningen Syster ser jag som en bra ingångspunkt för ett arbete med jämställdhet i förskolan. Syster belyser svårigheten med att ta sig fram i världen som kvinna eftersom vi fortfarande präglas av könsroller vilket tillåter oss att falla in i kvinnliga respektive manliga mönster. Detta belyser utställningen genom att bland annat visa upp en bokserie om de mest betydelsefulla konstnärerna ur vilken vi endast kan se (om jag kommer ihåg rätt) tre kvinnliga konstnärer av uppskattningsvis 100 böcker. Jag tror att de flesta pedagoger skulle känna sig lite handfallna om de tvingades ta sig dit med en barngrupp då många av oss, inkluderat jag har svårt att se vad man skulle kunna arbeta med tillsammans med små barn mer än att belysa världens orättvisor. Jag tror att ett besök på denna utställning skulle kunna vara bra för att skapa diskussioner i arbetslaget gällande pedagogers förhållningssätt till genus och hur vi pedagoger kan arbeta för att ge pojkar och flickor samma möjligheter i livet.

Är du intresserad av att läsa mer om utställningen och se lite bilder kan du göra det på denna bloggen: http://www.systerboras.blogspot.se/

Jönköpings läns museum

I detta inlägg berörs följande kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Jönköpings läns museum

Jag har besökt Jönköpings läns museum och utställningen Bauer som innehåller en samling av John Bauers sagolika konst. Denna utställning är en upplevelse i ljud, bild och ljus som tillsammans bildar en gemensam erfarenhet. Tillsammans med en barngrupp skulle jag låta barnen uppleva utställningen fritt för att sedan titta på något verk gemensamt. Bauers tavlor har ett bildspråk som sätter de flestas fantasi i rullning och jag tror att ett besök på utställningen skulle kunna kopplas till teman som handlar om sagor och där språkutveckling och fantasi står i fokus. Jag tycker följande mål från läroplanen tar upp vad man kan uppnå med ett tema där ett besök på utställningen Bauer ingår.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,/.../utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,/.../utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama."
(läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 ss. 9-10)

Museum i Göteborg

I detta inlägg berörs följande kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Göteborgs stadsmuseum

Stadsmuseet i Göteborg bjuder oss på en resa från forntidens Sverige till den temporära utställningen om 70-talet. Det finns mycket man kan arbeta med på stadsmuseet eftersom det är stort och innehåller mycket information. De olika tidsepokerna som beskrivs är intressant uppbyggda, men av utställningarna märks det av att barnens upplevelse har tagits i akt olika mycket i olika tidsepoker. Historia är det centrala här även om en påhittig pedagog säkert kan tänka sig massor av andra sätt att arbeta med utställningarna. Stadsmuseet är ganska stort vilket gör man att vid besök med barngrupper förmodligen gör besöket lättare om man väljer att begränsa sig till en tidsepok. Genom att begränsa sig till en epok tror jag barnen får ett bättre sammanhang och får som mest kunskap eftersom det skapar färre nya intryck. För att koppla detta till läroplanen har jag valt ut två strävansmål jag tycker vi får in i ett besök på Göteborgs stadsmuseum.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld."

(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 10)

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra." 

(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 10 )

Ett besök på Göteborgs stadsmuseum skulle jag göra i samband med ett tema som behandlar vår historia på något vis. Det hade även varit ett bra besök om barn visar att de är intresserade av vikingar eller om man på förskolan arbetar med att belysa barnen om olika religioner då en av utställningarna bland annat visar hur kristendomen kom till Sverige. Överlag är stadsmuseet trevligt, men något stort för att barn ska orka ta sig igenom hela och vara observanta.

Hasselblad Center

I Göteborgs konstmuseum ligger en egen avdelning som är inriktad på fotokonst. Vid mitt besök fanns där två utställningar där den ena var av fotografen Ishiuchi Miyako. Ishiuchi Miyakos bilder innehöll mycket historia och motiven var bland annat kläder och objekt som tillhörde offren i Hiroshima och även bilder på tillhörigheter till konstnären Frida Kahlo. Det fanns även en serie fotografier på kvinnor med diverse ärr där Ishiuchi Miyako ville belysa det kvinnliga skönhetsidealet. Till skillnad från Stadsmuseets utställningar ser jag här fler ingångspunkter till hur man skulle kunna arbeta med dessa fotografier tillsammans med barnen, men det kan hända att det har med mitt egna konstintresse att göra. Ett besök på hasselblad skulle till exempel kunna inspirera till att låta barnen ta egna fotografier för att skapa en egen utställning, de skulle också kunna användas till matematik eller livskunskap då bilderna dels innehöll mycket linjer, dels var lätta att relatera till. Ett besök på Hasselblad hade inte heller behövts begränsas på samma sätt som ett besök på stadsmuseet då Hasselblad Center är mindre. 

"Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld/.../ utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama."

(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 10)

Världskulturmuseet

Under mitt besök på världskulturmuseet var det tre utställningar öppna varav jag fastnade för den ena mest. Jag fastnade för en utställning som hette Jordlingar. Utställningen Jordlingar hade ett utomstående perspektiv där vi människor förklarades som om det vore för varelser som inte vet vilka vi på jorden är. Utställningen var helt anpassad efter barnen genom att föremål och fakta var placerad i barnens längd och allt var förklarat på ett enkelt sätt. Allt i utställningen fick röras och miljön lockade till lek. Detta är en utställning som kan tilltala alla barn på förskolan då även de yngsta. Det är en utställning som kan upplevas med hela kroppen. Jag kan tänka mig att ett arbete med denna utställning i förskolan skulle kunna riktas in på hållbar utveckling, livskunskap, rymden eller varför inte färger och former. Här ovan finns en film som visar lite av utställningen och hur man har arbetat med ett besök av en barngrupp. Jag ser att följande mål ifrån läroplanen lätt skulle kunna belysas här.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,/.../utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,/.../utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid
och förändring,/.../utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap."

(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 ss. 9-10)

    

Vad har då jag fått ut av alla dessa besök på museum som jag kan använda mig av i min kommande yrkesroll? 

Jag ser att det är viktigt att planera upp besöken genom att man som pedagog besöker museet innan för att på så sätt bilda sig en uppfattning om hur man kan arbeta med de olika utställningarna. Jag har fått förståelse för att det ibland kan vara bra att fråga om hjälp av de som arbetar på museet då de har mer kunskap om de olika föremålen/verken och därmed kan förklara och göra oss åskådare mer erfarna. Jag ser också att det är viktigt att läsa på om området utställningarna behandlar för att få så mycket ut av det som möjligt vilket gör att det kan vara ännu viktigare att arbeta med det behandlade området tillsammans med barngrupp innan man ger sig ut på en studieresa.

Bild- eget papper

I detta inlägg berörs följande kursmål:

•  redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

        

Att tillverka eget papper är enklare än vad en kan tro!

Du behöver:

En rymlig balja 

En screentrycksram/ram för papperstillverkning
Vatten
                              Gamla dagstidningar
                              En handmixer eller blender

Gör såhär:

1. Fyll baljan till hälften med vatten.

2. Riv tidningspappret till små bitar, lägg dessa i baljan med vattnet.

3. Mixa ihop till önskvärt slät pappersmassa, är massan för lös river du mer pappersbitar, lägger i och mixar ihop tills önskvärd tjocklek nås.

4. Ta fram din ram, för ner den i massan. Se till att ovansidan är täckt med massa och för sedan upp ramen vågrätt. Låt ramen droppa av överflödigt vatten genom att luta den lite.

5. Ta fram en tidning, lägg ovanpå ramen, vänd så att tidningen hamnar neråt, lägg på plan yta.

6.Hämta papper och torka sidan som ligger uppåt för att få massan torrare och få den att släppa ramen.

7. Lyft bort ramen, lägg tidningen med ditt färdiga  på ett säkert ställe för torkning!

Är det här för svårt för förskolan? Nej!

Detta är en process som är enkel, men något tidskrävande. Den är miljövänlig då du skapar eget papper och återanvänder gammalt papper. Ännu roligare är det ju för barnen då de får en förståelse för hur processen går till när en skapar papper. Kanske leder den förståelsen till ett miljötänk där barnen använder papper mer omtänksamt?

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap."(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 10)

Läroplanen tar upp att vi ska få barnen tänka på ett sätt där de har förståelse för att samhälle och natur påverkar varandra. Papperstillverkning kan användas som en del i ett större arbete där man fokuserar på hållbar utveckling.

Bilderboken leker

Bilderbok där text skapats utefter bilderna.

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

Vad gör vi fel när vi läser bilderböcker för barnen? Enligt Eva Wahlström1 är felen ett flertal som artar sig i att vi inte riktigt vet vad vi ska hantera bilderboken för som medie. Bilderboken är svår att definiera eftersom den ser ut som en bok, men utan bilderna är den ofta svår att förstå. Detta gör att boken egentligen skall betraktas mer som en film. Med detta sagt är det inte så svårt att räkna ut det första felet många gör. Det första felet handlar nämligen om att vi läser bilderböcker för allt för många barn samtidigt. I en bilderbok samverkar text och bild på ett sätt som ibland gör det svårt att förstå det ena utan det andra. När alla barn inte har en möjlighet att se bilderna samtidigt som de hör texten försvinner alltså en hel del av förståelsen. För att testa på en variant av hur svårt det kan vara att förstå när man antingen bara hör texten eller ser bilderna fick vi själva prova på att skriva egen text till färdiga bilder i böcker (se bild). Något som vi också ofta gör fel är att vi läser då barnen är trötta. När barnen är pigga och nyfikna lär de sig mest. Skulle vi välja bättre tillfällen på dagen då vi läser skapas en större förståelse för texten och vi kan diskutera boken tillsammans med barnen. 

Om vi börjar läsa med eftertanke och är medvetna om hur vi ska läsa för barnen optimerar vi deras lärande. Det krävs så lite för att läsningen skall ge så mycket mer!

Vfu- fortsättning didaktiskt material

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Efter två veckor i förskoleklassen har vi kommit igång ordentligt med det didaktiska materialet som engagerar både min handledare, mig och barnen. Barnen har allt eftersom de kommit igång och förstått hur de skall göra för att sy blivit sporrade av varandra. Det verkar som att de flesta barnen har förstått hur de skall sy och allt eftersom de sytt har de även lärt sig byta och fästa tråd. De tar gärna hjälp av varandra och det märks att barnen tar mer tid för att lösa problem som uppstår själva innan de ber om hjälp. Jag märker att arbetet med detta material är tidskrävande och kommer att  behöva all tid som går att knycka från den kvarvarande veckan för att barnen ska få en chans att hinna bli färdiga. Vad som oroar mig är att de barn som inte hunnit lika långt som de andra inte ska hinna färdigt och att de därmed möjligtvis kommer att känna sig sämre än de som hunnit klart. Jag hoppas att min handledare hjälper dessa barn med färdigställningen om jag inte hinner innan jag slutar på fredag. Med tanke på att VFU-perioden är begränsad tror jag inte att jag kommer hamna i denna situation när jag väl är ute och arbetar, men man ska aldrig säga aldrig. Eftersom jag innan VFU-perioden hade svårt att tänka ut vad jag skulle ha för didaktiskt material då min klass inte hade något tema och jag aldrig varit i en förskoleklass tidigare tycker jag trots tidsbristen att materialet funkat bra. Det märks att barnen lärt sig något nytt och att de är stolta över vad de åstadkommit. 

Här nedan kan ni se de lådor som är färdiga.

 

VFU- introduktion av didaktiskt material

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Idag var andra dagen på VFU:n och jag började introducera mitt didaktiska material. Jag och barnen ska skapa var sin kortlåda med hjälp av langettstygn. Tanken är att det ska kopplas ihop med deras matematik. Just nu håller de på med geometriska former. Eftersom att kortlådan består av rektanglar och kvadrater får vi in de begreppen och barnen får även träna samarbete och problemlösning när de tar hjälp av varandra då de kört fast. Under arbetets gång förs dialoger mellan barnen där begrepp som berör både matematik och slöjd kommer upp som även dessa är problemlösande.

Läroplanen beskriver uppdraget inom matematiken på följande sätt:

"Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser."

(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s. 63) 

När jag först introducerade materialet för barnen tyckte de att det såg svårt ut, men när de väl kommit igång tyckte de flesta det var roligt. De barn som hade lite svårare för sig fick sy lättare stygn för att de skulle bibehålla intresset. Förskoleklassen jag är i är ganska stor. Jag hade därför inte tänkt att göra dessa lådor med alla barn, utan med de barn vars ansvarslärare är min handledare vilket är en av tre grupper. De barn som inte var med visade dock intresse för arbetet och blev så sugna på att få göra detta att nästan hela dagen fortsatte med att jag introducerade materialet för dem också. Slutsatserna jag gör av denna dag är att barnen verkar tycka om uppgiften och att den är precis lagom utmanande för de flesta, men ändå kan förenklas för de som behöver det.

Matematik i förskolan

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

Det känns som om jag alltid skriver att våra föreläsningar är så bra och intressanta, men denna terminen har det mesta varit väldigt inspirerande och skapat idéer hos mig. Kanske kan det vara för att jag ser slutet av utbildningen och känner att det inte är mycket kvar, eller så handlar det om att det helt enkelt är en intressant, men intensiv termin. Hur det än kommer sig att vi haft så bra föreläsningar har vi haft ännu en inspirerande föreläsning som denna gång bjöd på många praktiska exempel på hur man kan arbeta med matematik i förskolan. 

Carina Mattsson1 började med att påpeka att vi kan arbeta med matematik både inne och ute på ungefär samma sätt. Hon menade att det som skiljer matten utomhus från den som är inomhus egentligen bara handlar om den fysiska miljön. Med fantasi kan man arbeta inom alla områden i läroplanen både inom- och utomhus. 

Något som är viktigt inom matematiken är att utveckla det entreprenöriella lärandet, alltså att få barnen att fundera ut lösningar på problem själva. Genom detta tränas barnens kreativitet och problemlösningsförmåga. När man övar upp problemlösningen kan ett sätt vara att man som pedagog ställer frågor som leder till att barnen börjar fundera. Carina tog upp ett bra exempel där ett barn målar en teckning av ett hus, men har utelämnat detaljer så som en dörr. Som pedagog kan man då kontra med följande: Åh! Jag vill så gärna komma och hälsa på dig, undra vart jag ska komma in? Barnet får då själv tänka ut hur pedagogen kan komma in och på så sätt öva upp sin problemlösningsförmåga. 

Carina hade med sig massor av material vi fick prova på. Bland detta material fanns en äppelskalare. Något så enkelt som en äppelskalare erbjuder mycket matematik. Man kan fråga sig själv hur långt ett äppelskal kan bli, hur många personer som kan dela på äpplet, hur många man kan vara för att hantera äppelskalaren, hur många varv man måste veva för att hela äpplet ska vara skalat och så vidare.

Carina hade även med sig en röstningsanordning som kan användas för att få in demokratin i förskolan. Genom att låta barnen välja ett alternativ som symboliseras med en färg på en kula som sedan släpps ner i respektive rör blir resultatet lättöverskådligt i form av att ett stapeldiagram bildas. Hon tipsade även om att man kan använda kulorna och istället lägga alla färger i samma kärl, för att sedan trä dem på ett snöre. När man knyter ihop detta snöre kan man bilda en ring och på så sätt får man ett lika lättöverskådligt resultat, fast i form av ett cirkeldiagram.

Estetiska lärprocesser

I detta inlägg berörs följande kursmål:

•  redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Vi började dagen med en presentation av estetiska lärprocesser och hur man ska tänka kring dessa. Marie Bendroth Karlsson1 tog bland annat upp att det finns olika sätt att lära genom medier, nämligen medieneutralt eller mediespecifikt. Det medieneutrala handlar om att man sätter konsten eller mediet i sig ur fokus och istället lär sig tillsammans med eller genom konsten. Det är alltså ett tillvägagångssätt för att lära sig något annat. Det mediespecifika handlar istället om att man lär sig något som är specifikt för mediet. Inom bild kan det till exempel handla om att man lär sig om en viss konstnär. Det mediespecifika lärandet är alltså ett lärande som sker inom själva ämnet.

Senare under passet träffades vi i textilhögskolan där vi delades upp i våra studiegrupper för att sedan bli ivägskickade till ett utvalt konstverk. Vår uppgift handlade om att vi tyst, var och en, skulle betrakta konstverket i fem minuter och samtidigt skriva ner tio associationer vi fick vid betraktandet. Dessa associationer skulle vi sedan dela med varandra för att reflektera över hur lika eller olika vi tänkte och sammanfatta vår gemensamma tankegång. Vårt konstverk syns på bilden till vänster. Förvånansvärt var det när vi upptäckte att vi hade fått ganska lika uppfattningar om vårt konstverk. De flesta associerade henne med något från sagan, mystik och en del tyckte hon var läskig. Jag reflekterar över att materialet betyder mycket i hur man uppfattar ett objekt. Hade denna skulptur varit i gips hade vi förmodligen fått andra associationer. När den nu istället är gjuten i mässing (jag är inte helt säker, men det är vad det ser ut som) blir intrycket mer mörkt och mystiskt. I förskolan tror jag det är viktigt att vi tänker på vad olika material ger för signaler så att vi är medvetna om vad vi vill förmedla och vad vi vill att barnen ska lära sig. 

När vi sammanfattat våra tankar i grupp sattes vi ihop med en eller två andra grupper för att se vilka kopplingar det fanns mellan våra skulpturer. Diskussioner skapades och många tankar sattes i rullning. Om man arbetar på det här sättet i förskolan tror jag att det skulle bli intressanta diskussioner som kanske så småningom kan utvecklas till att man tillsammans skapar en saga där reflektionerna kommer till användning.

Ska man se till läroplanen säger den följande om uppgiften. 

"Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner."
(Lgr11, s. 20)

Jag tycker man ser tydligt att detta blir ett arbetssätt där man analyserar skulpturens uttryck. Jag tycker att skulptur hör samman med bild eftersom att det egentligen handlar om en tredimensionell bild.

Här nedan syns två av de andra gruppernas skulpturer. 

Textilmuseet i Borås

I detta inlägg berörs följande kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Vi har fått en heldag på textilmuseet i Borås. Vi har ju den förmånen att textilmuseet ligger i en av högskolans hus vilket gör färdvägen dit är två minuter till fots. Textilmuseet är relativt nyöppnat eftersom det öppnades i samband med att textilhögskolan öppnades. Museet har tidigare legat på ett annat ställe. Redan ingången till museet är inbjudande och bjuder in till glädje. Vi fick en genomgång av den nuvarande utställningen som ännu var under konstruktion. Till skillnad från andra museum känns miljön tillåtande och inbjudande. Här inne får man röra det mesta. Att känna på tygerna skapar en extra dimension och förståelse för materialet och hantverket i och med att man får in ett extra sinne.

I museet finns även en avdelning med maskiner som varit med vid textilfabriker från 1900-talet. De flesta av dessa maskiner kan personal starta upp och med det visa hur det kunde gå till i en textilfabrik från 1900-talet. Dessa maskiner var stora och jag kan tänka mig att de lockar många barn om man kommer dit tillsammans med en barngrupp. Museet är förövrigt gratis för barn, oss studenter och alla under 25 år. Se mer på deras hemsida: http://textilmuseet.se/

Skadedjur tillverkat av gamla slipsar.

På övervåningen har textilmuseet en stor garderob med massor av kläder från 1900-talet som får provas. Garderoben är inspirerande och bjuder in till rollek, samspel, skratt och kreativitet. Hade klassen haft längre tid i denna garderob vet jag inte hur det hade slutat. Med tanke på hur kreativa vissa av mina kurskamrater var kan jag tänka mig att garderoben är en givande plats för barnen.

Vi fick även en föreläsning som utmynnade i en skapandeuppgift. Genom att introducera oss för de olika skadedjur man kan möta och måste se upp med på ett museum där det mesta består av textilier fick vi inspireras till att tillverka dessa. Vi fick en stor tillgång till material som bland annat inkluderade, gamla slipsar, nål, tråd, pärlor, hönsnät och stoppning. Genom detta skapade vi massa små skadedjur. Uppgiften kändes inte styrd trots att vi visste vad som väntades av oss. Denna dagen satte igång min tankeverksamhet gällande det didaktiska materialet som är ett material vi ska skapa och använda oss av under vfu:n.

Drama

I detta inlägg berörs följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Drama är något som är användbart i förskolan. Det skapar spänning, glädje och tillåter barnen att gå in i en fantasivärld. Dramatiserar man tillsammans med barnen får de dessutom öva upp samspelet i grupp. 

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, /../ utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama."
(Lpfö 98 rev. 2010 ss. 9-10)

Vårt första dramapass fokuserade på pedagogrollen. Vi arbetade med forumspel. Forumspel handlar om att man spelar upp ett drama och när som helst kan en i publiken välja att stoppa för att hoppa in själv. Personen som stoppar ska gå in i en av rollerna och ändra något i händelseförloppet. Till detta forumspel hade vi tidigare skrivit ner var sin konflikt som vi själva upplevt ute i verksamheten där professionaliteten brustit. Dessa berättelser samlades ihop och delades ut. Vi delades in i grupper på fyra, fick lika många berättelser och fick sedan välja ut en av dessa att sätta upp. När vi skrev berättelserna blev vi ombedda att överdriva lite för att få en mer dramatisk upplevelse. Med dessa forumspel i tankarna kan jag inte låta bli att tänka på hur jag vill vara som pedagog och dessutom ser jag vikten av att vara professionell under arbetstid. Som jag så många gånger hört tidigare handlar ett professionellt förhållningssätt om att vara personlig, men inte privat. Det är alltså en fin balansgång där det är viktigt att veta var man har sina fötter.

Om man arbetar med någon större dramatisering med barnen är det alltid bra att värma upp först. Uppvärmningen kan vara någon lek som till exempel följa John, eller att man tillsammans går runt och gör gemensamma stopp och start genom att lyssna in gruppen. Vår uppvärmning bestod av en fyra hörn övning där Gunilla gav oss ett påstående och fyra svarsalternativ(de olika hörnen). Det alternativ man tyckte passade bäst in på en själv valde man att ställa sig vid. Efter uppvärmningen kände iallafall jag mig lite mer varm i kläderna och redo för att sätta igång.

Jag har under de två dramapassen lärt mig att planera det viktiga i ett dramapass, men framförallt har jag lärt mig att våga prova. Jag kom till dramapasset med en känsla av lite obehag och olust eftersom att jag inte är van vid att arbeta med drama, men kom därifrån med en känsla av glädje och frihet. För mig handlar det om att våga släppa loss. När man vågat släppa loss öppnar sig en ny värld av möjligheter. Gunilla1 tog även upp vikten av att tänka på hur man talar till barngruppen. Hon menar att det är viktigt att vara tydlig med vad man vill att barnen ska göra så att inga missförstånd skapas. Jag tror detta är en bra tanke att ha med sig alltid vare sig det handlar om drama, sånglek eller i vardagen. Att vara tydlig är något som skapar tid eftersom man annars kan vara tvungen att förklara gång på gång. Tänker jag på mig själv är tydlighet något jag uppskattar också.

Under det andra dramapasset var vår huvuduppgift att utgå från en barnbok för att skapa en improvisationsövning som skulle gå att använda sig av i en barngrupp och då även att delta i andras övningar. Vår bok var Alla djuren av Anna-Clara Tidholm. Den beskriver olika fantasidjur (se bilder nedan). Vi började med att läsa upp texten och sedan fick barnen kliva in i rollen som det specifika djuret. I och med att dessa djur inte är något som barnen sedan tidigare kan relatera till blir det ingen press på att alla ska göra likadant, utan ett fritt gestaltande. 

 

Musik och rytmik

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Vi har haft två pass inriktade på musik tillsammans med Hanna Höglund1 där vi gått igenom sådant man kan ha nytta av när man bygger upp ett musikpass eller arbetar med musik överlag. Hanna gjorde oss bland annat medvetna om att barn sjunger ljusare än vuxna eftersom att de har mindre stämband vilket gör att det kan vara bra att låta ett barn ta ton när vi ska sjunga tillsammans med en barngrupp.

Puls och takt

Hanna1 förklarade för oss att pulsen i en låt är det första man känner att man vill klappa, medan takt istället är uppbyggnaden på låten, det vill säga fyrtakt eller tretakt. Alla människor har en egen puls, det är hur snabbt eller långsamt vi går. Ett bra sätt att ta reda på sin egen puls kan vara att gå omkring lite och känna efter hur det känns. Hanna gjorde oss medvetna om att barns kroppsliga puls är högre än vuxnas vilket gör att det kan vara mer ansträngande för dem att ta till sig en långsam puls.

Gestaltning

Gestaltning med gymnastikband

Vi har även fått arbeta med gestaltning av musik med hjälp av olika redskap för att känna av hur olika det blir om man använder sig av gymnastikband, som är lätta och långa  och kräver att man arbetar stort, jämfört med ärtpåsar som stumma och går att balansera med och slutligen jämfört med bollar som är bra på att studsa. Detta var ett nyttigt moment eftersom det visade på att man som pedagog kan styra klimatet i ett rum bara genom att vara medveten om vilka material man plockar fram. Det visar också hur olika material lockar fram olika sorters rörelser.

Vi ljudsätter en textrad

I gestaltningen har vi även fått arbeta med att ljudsätta ramsor med och utan instrument. Vi blev då tilldelade en rad var och skulle sedan komma på ett passande ljud. När vi fick använda oss av instrument blev det mest koncentration på att ljudet på instrumentet skulle passa, medan den gången vi arbetade utan instrument lockade fram mer fri kreativitet.

Konkreta tips

Någonting Hanna1 var duktig på under passen var att ge oss konkreta tips och idéer på hur man kunde arbeta. Vi har fått med oss nya sånger och aktiviteter som vi kan ta med oss antingen som de är eller utveckla själva när vi kommer ut i arbetslivet. Detta är något jag kan tycka har saknats tidigare under utbildningen. Under sista passet hade Hanna tagit med sig en hel del musikböcker där hon visade några som riktade sig till de allra minsta och några för de lite äldre barnen. 

Den här terminen har hittills varit full av inspirerande moment och jag längtar efter att komma ut i arbetslivet för att testa!

Boktips för att arbeta med musik tillsammans med barn.

Boktips för att arbeta med musik tillsammans med de minsta.