Bild- eget papper

I detta inlägg berörs följande kursmål:

•  redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

        

Att tillverka eget papper är enklare än vad en kan tro!

Du behöver:

En rymlig balja 

En screentrycksram/ram för papperstillverkning
Vatten
                              Gamla dagstidningar
                              En handmixer eller blender

Gör såhär:

1. Fyll baljan till hälften med vatten.

2. Riv tidningspappret till små bitar, lägg dessa i baljan med vattnet.

3. Mixa ihop till önskvärt slät pappersmassa, är massan för lös river du mer pappersbitar, lägger i och mixar ihop tills önskvärd tjocklek nås.

4. Ta fram din ram, för ner den i massan. Se till att ovansidan är täckt med massa och för sedan upp ramen vågrätt. Låt ramen droppa av överflödigt vatten genom att luta den lite.

5. Ta fram en tidning, lägg ovanpå ramen, vänd så att tidningen hamnar neråt, lägg på plan yta.

6.Hämta papper och torka sidan som ligger uppåt för att få massan torrare och få den att släppa ramen.

7. Lyft bort ramen, lägg tidningen med ditt färdiga  på ett säkert ställe för torkning!

Är det här för svårt för förskolan? Nej!

Detta är en process som är enkel, men något tidskrävande. Den är miljövänlig då du skapar eget papper och återanvänder gammalt papper. Ännu roligare är det ju för barnen då de får en förståelse för hur processen går till när en skapar papper. Kanske leder den förståelsen till ett miljötänk där barnen använder papper mer omtänksamt?

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap."(Läroplan för förskolan, lpfö 98 rev. 2010 s. 10)

Läroplanen tar upp att vi ska få barnen tänka på ett sätt där de har förståelse för att samhälle och natur påverkar varandra. Papperstillverkning kan användas som en del i ett större arbete där man fokuserar på hållbar utveckling.

Bilderboken leker

Bilderbok där text skapats utefter bilderna.

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

Vad gör vi fel när vi läser bilderböcker för barnen? Enligt Eva Wahlström1 är felen ett flertal som artar sig i att vi inte riktigt vet vad vi ska hantera bilderboken för som medie. Bilderboken är svår att definiera eftersom den ser ut som en bok, men utan bilderna är den ofta svår att förstå. Detta gör att boken egentligen skall betraktas mer som en film. Med detta sagt är det inte så svårt att räkna ut det första felet många gör. Det första felet handlar nämligen om att vi läser bilderböcker för allt för många barn samtidigt. I en bilderbok samverkar text och bild på ett sätt som ibland gör det svårt att förstå det ena utan det andra. När alla barn inte har en möjlighet att se bilderna samtidigt som de hör texten försvinner alltså en hel del av förståelsen. För att testa på en variant av hur svårt det kan vara att förstå när man antingen bara hör texten eller ser bilderna fick vi själva prova på att skriva egen text till färdiga bilder i böcker (se bild). Något som vi också ofta gör fel är att vi läser då barnen är trötta. När barnen är pigga och nyfikna lär de sig mest. Skulle vi välja bättre tillfällen på dagen då vi läser skapas en större förståelse för texten och vi kan diskutera boken tillsammans med barnen. 

Om vi börjar läsa med eftertanke och är medvetna om hur vi ska läsa för barnen optimerar vi deras lärande. Det krävs så lite för att läsningen skall ge så mycket mer!

Vfu- fortsättning didaktiskt material

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Efter två veckor i förskoleklassen har vi kommit igång ordentligt med det didaktiska materialet som engagerar både min handledare, mig och barnen. Barnen har allt eftersom de kommit igång och förstått hur de skall göra för att sy blivit sporrade av varandra. Det verkar som att de flesta barnen har förstått hur de skall sy och allt eftersom de sytt har de även lärt sig byta och fästa tråd. De tar gärna hjälp av varandra och det märks att barnen tar mer tid för att lösa problem som uppstår själva innan de ber om hjälp. Jag märker att arbetet med detta material är tidskrävande och kommer att  behöva all tid som går att knycka från den kvarvarande veckan för att barnen ska få en chans att hinna bli färdiga. Vad som oroar mig är att de barn som inte hunnit lika långt som de andra inte ska hinna färdigt och att de därmed möjligtvis kommer att känna sig sämre än de som hunnit klart. Jag hoppas att min handledare hjälper dessa barn med färdigställningen om jag inte hinner innan jag slutar på fredag. Med tanke på att VFU-perioden är begränsad tror jag inte att jag kommer hamna i denna situation när jag väl är ute och arbetar, men man ska aldrig säga aldrig. Eftersom jag innan VFU-perioden hade svårt att tänka ut vad jag skulle ha för didaktiskt material då min klass inte hade något tema och jag aldrig varit i en förskoleklass tidigare tycker jag trots tidsbristen att materialet funkat bra. Det märks att barnen lärt sig något nytt och att de är stolta över vad de åstadkommit. 

Här nedan kan ni se de lådor som är färdiga.

 

VFU- introduktion av didaktiskt material

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Idag var andra dagen på VFU:n och jag började introducera mitt didaktiska material. Jag och barnen ska skapa var sin kortlåda med hjälp av langettstygn. Tanken är att det ska kopplas ihop med deras matematik. Just nu håller de på med geometriska former. Eftersom att kortlådan består av rektanglar och kvadrater får vi in de begreppen och barnen får även träna samarbete och problemlösning när de tar hjälp av varandra då de kört fast. Under arbetets gång förs dialoger mellan barnen där begrepp som berör både matematik och slöjd kommer upp som även dessa är problemlösande.

Läroplanen beskriver uppdraget inom matematiken på följande sätt:

"Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser."

(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s. 63) 

När jag först introducerade materialet för barnen tyckte de att det såg svårt ut, men när de väl kommit igång tyckte de flesta det var roligt. De barn som hade lite svårare för sig fick sy lättare stygn för att de skulle bibehålla intresset. Förskoleklassen jag är i är ganska stor. Jag hade därför inte tänkt att göra dessa lådor med alla barn, utan med de barn vars ansvarslärare är min handledare vilket är en av tre grupper. De barn som inte var med visade dock intresse för arbetet och blev så sugna på att få göra detta att nästan hela dagen fortsatte med att jag introducerade materialet för dem också. Slutsatserna jag gör av denna dag är att barnen verkar tycka om uppgiften och att den är precis lagom utmanande för de flesta, men ändå kan förenklas för de som behöver det.

Matematik i förskolan

Detta inlägg berör följande kursmål:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

Det känns som om jag alltid skriver att våra föreläsningar är så bra och intressanta, men denna terminen har det mesta varit väldigt inspirerande och skapat idéer hos mig. Kanske kan det vara för att jag ser slutet av utbildningen och känner att det inte är mycket kvar, eller så handlar det om att det helt enkelt är en intressant, men intensiv termin. Hur det än kommer sig att vi haft så bra föreläsningar har vi haft ännu en inspirerande föreläsning som denna gång bjöd på många praktiska exempel på hur man kan arbeta med matematik i förskolan. 

Carina Mattsson1 började med att påpeka att vi kan arbeta med matematik både inne och ute på ungefär samma sätt. Hon menade att det som skiljer matten utomhus från den som är inomhus egentligen bara handlar om den fysiska miljön. Med fantasi kan man arbeta inom alla områden i läroplanen både inom- och utomhus. 

Något som är viktigt inom matematiken är att utveckla det entreprenöriella lärandet, alltså att få barnen att fundera ut lösningar på problem själva. Genom detta tränas barnens kreativitet och problemlösningsförmåga. När man övar upp problemlösningen kan ett sätt vara att man som pedagog ställer frågor som leder till att barnen börjar fundera. Carina tog upp ett bra exempel där ett barn målar en teckning av ett hus, men har utelämnat detaljer så som en dörr. Som pedagog kan man då kontra med följande: Åh! Jag vill så gärna komma och hälsa på dig, undra vart jag ska komma in? Barnet får då själv tänka ut hur pedagogen kan komma in och på så sätt öva upp sin problemlösningsförmåga. 

Carina hade med sig massor av material vi fick prova på. Bland detta material fanns en äppelskalare. Något så enkelt som en äppelskalare erbjuder mycket matematik. Man kan fråga sig själv hur långt ett äppelskal kan bli, hur många personer som kan dela på äpplet, hur många man kan vara för att hantera äppelskalaren, hur många varv man måste veva för att hela äpplet ska vara skalat och så vidare.

Carina hade även med sig en röstningsanordning som kan användas för att få in demokratin i förskolan. Genom att låta barnen välja ett alternativ som symboliseras med en färg på en kula som sedan släpps ner i respektive rör blir resultatet lättöverskådligt i form av att ett stapeldiagram bildas. Hon tipsade även om att man kan använda kulorna och istället lägga alla färger i samma kärl, för att sedan trä dem på ett snöre. När man knyter ihop detta snöre kan man bilda en ring och på så sätt får man ett lika lättöverskådligt resultat, fast i form av ett cirkeldiagram.

Estetiska lärprocesser

I detta inlägg berörs följande kursmål:

•  redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

Vi började dagen med en presentation av estetiska lärprocesser och hur man ska tänka kring dessa. Marie Bendroth Karlsson1 tog bland annat upp att det finns olika sätt att lära genom medier, nämligen medieneutralt eller mediespecifikt. Det medieneutrala handlar om att man sätter konsten eller mediet i sig ur fokus och istället lär sig tillsammans med eller genom konsten. Det är alltså ett tillvägagångssätt för att lära sig något annat. Det mediespecifika handlar istället om att man lär sig något som är specifikt för mediet. Inom bild kan det till exempel handla om att man lär sig om en viss konstnär. Det mediespecifika lärandet är alltså ett lärande som sker inom själva ämnet.

Senare under passet träffades vi i textilhögskolan där vi delades upp i våra studiegrupper för att sedan bli ivägskickade till ett utvalt konstverk. Vår uppgift handlade om att vi tyst, var och en, skulle betrakta konstverket i fem minuter och samtidigt skriva ner tio associationer vi fick vid betraktandet. Dessa associationer skulle vi sedan dela med varandra för att reflektera över hur lika eller olika vi tänkte och sammanfatta vår gemensamma tankegång. Vårt konstverk syns på bilden till vänster. Förvånansvärt var det när vi upptäckte att vi hade fått ganska lika uppfattningar om vårt konstverk. De flesta associerade henne med något från sagan, mystik och en del tyckte hon var läskig. Jag reflekterar över att materialet betyder mycket i hur man uppfattar ett objekt. Hade denna skulptur varit i gips hade vi förmodligen fått andra associationer. När den nu istället är gjuten i mässing (jag är inte helt säker, men det är vad det ser ut som) blir intrycket mer mörkt och mystiskt. I förskolan tror jag det är viktigt att vi tänker på vad olika material ger för signaler så att vi är medvetna om vad vi vill förmedla och vad vi vill att barnen ska lära sig. 

När vi sammanfattat våra tankar i grupp sattes vi ihop med en eller två andra grupper för att se vilka kopplingar det fanns mellan våra skulpturer. Diskussioner skapades och många tankar sattes i rullning. Om man arbetar på det här sättet i förskolan tror jag att det skulle bli intressanta diskussioner som kanske så småningom kan utvecklas till att man tillsammans skapar en saga där reflektionerna kommer till användning.

Ska man se till läroplanen säger den följande om uppgiften. 

"Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner."
(Lgr11, s. 20)

Jag tycker man ser tydligt att detta blir ett arbetssätt där man analyserar skulpturens uttryck. Jag tycker att skulptur hör samman med bild eftersom att det egentligen handlar om en tredimensionell bild.

Här nedan syns två av de andra gruppernas skulpturer. 

Textilmuseet i Borås

I detta inlägg berörs följande kursmål:

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där de estetiska arbetsformerna används för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

Vi har fått en heldag på textilmuseet i Borås. Vi har ju den förmånen att textilmuseet ligger i en av högskolans hus vilket gör färdvägen dit är två minuter till fots. Textilmuseet är relativt nyöppnat eftersom det öppnades i samband med att textilhögskolan öppnades. Museet har tidigare legat på ett annat ställe. Redan ingången till museet är inbjudande och bjuder in till glädje. Vi fick en genomgång av den nuvarande utställningen som ännu var under konstruktion. Till skillnad från andra museum känns miljön tillåtande och inbjudande. Här inne får man röra det mesta. Att känna på tygerna skapar en extra dimension och förståelse för materialet och hantverket i och med att man får in ett extra sinne.

I museet finns även en avdelning med maskiner som varit med vid textilfabriker från 1900-talet. De flesta av dessa maskiner kan personal starta upp och med det visa hur det kunde gå till i en textilfabrik från 1900-talet. Dessa maskiner var stora och jag kan tänka mig att de lockar många barn om man kommer dit tillsammans med en barngrupp. Museet är förövrigt gratis för barn, oss studenter och alla under 25 år. Se mer på deras hemsida: http://textilmuseet.se/

Skadedjur tillverkat av gamla slipsar.

På övervåningen har textilmuseet en stor garderob med massor av kläder från 1900-talet som får provas. Garderoben är inspirerande och bjuder in till rollek, samspel, skratt och kreativitet. Hade klassen haft längre tid i denna garderob vet jag inte hur det hade slutat. Med tanke på hur kreativa vissa av mina kurskamrater var kan jag tänka mig att garderoben är en givande plats för barnen.

Vi fick även en föreläsning som utmynnade i en skapandeuppgift. Genom att introducera oss för de olika skadedjur man kan möta och måste se upp med på ett museum där det mesta består av textilier fick vi inspireras till att tillverka dessa. Vi fick en stor tillgång till material som bland annat inkluderade, gamla slipsar, nål, tråd, pärlor, hönsnät och stoppning. Genom detta skapade vi massa små skadedjur. Uppgiften kändes inte styrd trots att vi visste vad som väntades av oss. Denna dagen satte igång min tankeverksamhet gällande det didaktiska materialet som är ett material vi ska skapa och använda oss av under vfu:n.